Spöka, slitit och köket

De finns människor som tror att ALLA pratar om just dem hela tiden och min åsikt är att tror man de så har man lite för stort ego. Alla människor är sig själv närmas och det är inte så många som egentligen bryr sig om vad du gör, de har liksom nog med sitt. Sen finns det undantag så klart, de finns det som liksom inte har ett eget liv och ständigt pratar om andra. 

Jag bryr mig väldigt lite i alla fall vad folk säger men ibland hör jag saker som gör mig både arg och ledsen. Jag hade min Lizette hemma igår en kompis till henne hade hört från en person i stan att jag träffade Micke innan Magnus gick bort och att det var därför han tog livet av sig. 

Nej så var det INTE och alla personer som betyder något för mig vet att det inte var så och Magnus vet att det inte var så. 

Sen kan jag också tillägga att även om det varit så, hade Magnus inte tagit livet av sig för det. Visst han älskade mig men inte mer än sitt eget liv det kan jag lova. Jag blir bara förbannad, egentligen har jag god lust att ringa upp den här personen men jag skiter i det för hon är helt oviktig för mig men jag ska be Magnus spöka för henne!!! 

De här tjejerna har också spökat. Linnéa övade på att skrämmas och tränade på katten men konstaterade att hon inte var så bra på det: - Mamma inte ens katten blir ju rädd för mig :)

Micke och jag hade långledig helg och vi har slitit som f_n ska jag säga. Redan på torsdagkväll kopplade hanin hällen och ugnen. Jag är smått kär i min nya induktionshäll!
och i söndags fick det bli älgstek, vi har varit utan ugn sen i juli.

Vi slet verkligen i helgen för att få det mesta klart, vi höll på var enda dag till långt in på natten. 

Jag tror det var därför jag kände mig sjuk när jag vaknade på måndagmorgon och skulle till jobbet. Jag masade mig dit, men fixade en vikarie så jag inte skulle behöva jobba tisdagen. Jag kände mig inte bättre igår men idag är jag okej. 

Jag hade som jag sa min Lizette här igår. Det är tomt utan henne här hemma, vi pratade och skattade i fem timmar ändå känns det som om vi inte pratat klart. 

Vi är nu nästan klara med köket, vi väntar på kakelsättaren och så måste vi till IKEA en gång till för det fattas en täckskiva. 
Så efter helgen återstod då att städa upp på resten av undervåningen. Vardagsrummet där alla möbler stått och som varit så fullt i kartonger som ska till köket så det inte har gått att gå in där eller städa där. Så ni kan ju bara tänka er hur mycket damm det var där inne. Nu har vi inte bara ett kök utan vi har även ett vardagsrum :)

Det är så roligt att få inreda, jag har ju liksom längtat till vi kom så långt att allt gardiner, tavlor och grejer ska på plats.
Den här tavlan eller collaget har jag gjort speciellt till köket. Det är en bit av originaltapeten som satt i köket från 1923, ett flygfoto på vårt hus från tidigt 70-tal mm kunde blivit bättre säkert men nöjer mig. Helt nöjd när jag gör något själv blir jag ju aldrig. 
Kram Pillan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar