LCHF, ont ont och lunch i Örebro

Två veckor på LCHF och det var inte bara blodtrycket som blivit bättre. Mina levervärden har också blivit väldigt mycket bättre!! 

Så i tisdags fick jag grönt ljus för att börja med min ADHD-medicin. 

Jag har fått starta med en väldigt låg dos och något tror jag faktiskt den gör för mig. Jag har fått den här sorten bara för att den liksom har både en snabbverkande effekt och en som räcker över hela dagen. För mig är det just att få till mina mornar som är problemet. Plus att i mitt jobb är tycket absolut störst mellan 06:30-08:00 och det är då jag verkligen behöver kunna ha fokus. Dosen ska höjas efter hand, de enda biverkning jag känt av är huvudvärk är så länge. 

Apropå biverkningar så har min tillbaka gång till LCHF haft en väldigt trevlig biverkan. Jag har gått ner över 2 kg i vikt vilket verkligen är en positiv biverkning. Jag har dock fått en liten negativ biverkning också. Det finns ett litet orkan som på latin heter vesica fellea. Den påverkas kanske inte av LCHF i sig om det inte vore så att man helt plötsligt började äta typ 10 ägg om dagen. Vad tror ni det är för organ? 

Japp ni har gissat rätt, det är gallan! Jag måste så klart söka vård för detta. För just nu är det skit besvärligt. Jag vågar inte riktigt äta något för jag får så jäkla ont. Hur ont det gör beror väldigt mycket på vad jag ätit och som sagt ägg går inte alls att äta. Fast tyvärr har jag inte hittat något som jag inte får ont av alls än :( 

I onsdags åkte jag till Örebro och hälsade på min Lollo.

Ibland längtar jag ihjäl mig efter henne och då är jag väldigt glad att jag inte har henne längre bort än att jag faktiskt kan åka till henne.  

90 åring, minimalism och LCHF igen

I lördags var vi bjudna till farmor på 90 års kalas. Hon hade gjort tårta, bakat bullar och kakor. Hon är min idol!

Det är verkligen inte varje dag man får gå på 90 års kalas och tänker jag efter så har jag faktiskt aldrig varit på något förut. 

Har ni kollat in den här sidan minimalisterna.se? Lollo säger att jag är den sista människan man tänker på när någon säger minimalism och det är kanske sant förvisso. Fast jag är väldigt imponerad av deras minimalism. Fru minimalist har haft ett helt shopping fritt 2018. 

Skulle du fixa det? Skulle du klara dig på de saker du har i ett helt år? Då menar jag saker, kläder, smink, smycken och heminredning. Hygienartiklar får man köpa. Jag skulle förmodligen klara mig i 5 år på det jag har. Jag skulle behöva köpa maskara och eyeliner men det är nog verkligen det enda. För jag hamstrar saker. köper alltid två när jag köper något även om jag bara behöver en. Även om jag nu aldrig kommer bli en minimalist så har jag faktiskt börjat tänka lite annorlunda och försöker återanvända saker som jag har. För som sagt, jag skulle förmodligen kunna inreda 3-4 hem till med det jag har. Så nu när jag skulle ha en ny lampa till sovrummet kom jag på att jag skulle fixa till lampan jag fått efter morfar.

Det fattades prismor men det fick jag tag i på loppis. Den blev så fin och jag är så nöjd med den. Prismorna jag kompletterade med kostade mig 75 kr  

Ett annat tips på hur man kan återanvända saker man redan har är Biltema sprayfärg.

Dessa var svarta från början men är sprayade med kopparspray för att passa i hallen på övervåningen. 

Nu gillar jag att shoppa så något shoppingfritt 2019 kommer jag inte att ha men jag har haft en shoppingfri februari och jag har också lovat mig själv att varje inköp ska bli mer genomtänkt. 

Vår nya soffa är verkligen ett sånt köp som jag tänkt igenom. Vi provsatt säkert 30 soffor innan vi tillslut bestämde oss för denna. Jag är så nöjd. 

Micke valde schäslong i sitt hörn och jag valde recliner i mitt. Bordet fick jag av en kompis till Lollo och dekorationerna på bordet... hämtade jag i mina egna gömmor. 

Jag har känt mig väldigt trött nu ett tag. Jag vet att det beror på för lite återhämtning och att det varit för mycket runt omkring mig. 

Att få umgås med den här tjejen det är återhämtning för själen. Min tanke var att jag skulle hämta henne idag när jag är ledig men nu har hon fått magsjuka lilla Snuttan min. Sist jag hade ledig helg var hon hos oss. Det är så roligt att ha henne. Vi stekte pannkakor till frukost, vi badade, byggde koja och en snögubbe. Så mycket kärlek!!!

Sist jag var hos min ADHD-sköterska så hade jag högt blodtryck. Jag som alltid haft problem med yrsel för att jag har lågt tryck blev verkligen jätteförvånad. Det i kombination med att jag har dåliga levervärden gjorde att jag inte kunde höja dosen på ADHD-medicinen jag provar just nu. 

Jag har fått lämna alla möjliga prover för att utreda vad som orsakar mina dåliga levervärden och jag är glad för det. För jag kände att de nästan tog för givet att jag hade alkoholproblem. Det har jag inte och proverna visade inte heller några tecken på att jag skulle ha det. Så nu har jag fått ta massa prover om det finns någon bakomliggande sjukdom istället. Vilket jag inte tror. 

I och med levervärdena och blodtrycket bestämde jag mig för att göra vad jag själv kan för att förbättra dem. Jag tänkte att jag skulle avlasta levern från socker och tydligen ska LCHF vara snabbaste sättet att få ner blodtrycket på.

LCHF är ju inte svårt att äta egentligen och för mig som ätit det av och till i 10 år var det inte ens jobbigt att dra igång. Så vad tror ni hände med blodtrycket efter 2 veckor på LCHF?

Från 160/100 till detta!!!! 
Jag lämnade leverprover igår men de har jag inte fått svar på än så det återstår att se. 

Som sagt så är jag väldigt sliten just nu. Jag har haft en jäkla förkylning och då slår min astma till så jag har har hostat i snart två veckor. Alla barn och vuxna är sjuka just nu och eftersom det är just då vi får mycket att göra på mitt jobb kan jag säga att det varit högtryck på Bemanningscentralen de senaste veckorna. 

Jag har jobbat 63 timmar på 8 dagar, just de dagarna i schema perioden är väldigt tuff. Fast som kompensation gör jag nu istället bara 27 timmar under de kommande 8 dagarna. Mitt kontor har också drabbats av en jättestor vattenskada. Så jag har fått flyttat runt hela veckan. Detta påverkar mig mycket mer än jag trodde. På jobbet har jag verkligen var sak på sin plats och när det inte varit så blir det väldigt rörigt i mitt huvud. Igår fick jag i alla fall veta att jag inte kommer kunna flytta tillbaka förrän om tidigast en och en halv månad. Så nu har jag fått ett tillfälligt kontor som jag städade och gjorde ordning åt mig igår. 

I torsdags var jag och Micke med och tog ett sista farväl av Emils flickväns pappa. Han omkom tragiskt i slutet av januari alldeles för ung. Emil har varit så ledsen och att se någon man älskar ledsen gör så ont i hjärtat. Mina tankar är hos Elin och hennes mamma. Jag vet ju precis vad det går igenom just nu. Emil är ett stort stöd för dem och jag är så stolt över honom!

Jag tror allt blir bra med mig bara jag får återhämta mig och det ska jag göra. Jag ska krypa ner i mitt soffhörn och kolla på Game of Thrones

Det kommer en ny säsong snart och eftersom jag precis börjat titta på den här serien så har jag en del att kolla i fatt.

Jag måste visa er mina naglar som jag varit hos lillasyster och fått fixade. 
Känns väldigt lyxigt att ha någon som fixar dem åt mig. 

Apropå återhämtning så kom Micke på en väldigt bra idé

Han köpte ett pussel när vi var på loppis sist. Vilken rogivande sysselsättning! Nästan lika bra som att meditera faktiskt! Speciellt när man är för stressad för att ens ha förmågan att meditera. 

Det är verkligen världens tristaste väder idag men jäklar vad det har tagit på snön av allt regnande. Jag börjar faktiskt längta efter vår nu!

Ilska över sköldkörtelvården.

Den här veckan har jag varit arg. Att vara arg tar väldigt mycket energi.

Varför har jag då varit arg? Jo jag behövde få ut nytt Levaxin. Jag har fått hjälp och behandlats via appen Min Doktor. Allt har funkat klockrent. Jag har ätit Levaxin precis ett år nu och stått på samma dos sen oktober. Jag har sagt men säkert fått mitt liv tillbaka. Kunnat börja träna igen. Det jag upplevde när jag insjuknade i den här jävla skiten är bland det tuffaste jag gått igenom. 

Varför jag tänkte att jag skulle vända mig till min vårdcentral istället vet jag inte men jag gjorde det. Tänkte att det kunde vara enklare med en läkare på min hemmaplan. Läkaren där ringde upp mig och tyckte att jag hade för hög dos Levaxin. Detta baserade han på prover jag tog i augusti månad.

Jag sa att jag absolut kan tänka mig att prova att sänka dosen men inte förrän jag är inställd på rätt medicin för min ADHD. Han sa att det var okej och skrev ut Levaxin för ett år. Där borde historien varit slut och det trodde även jag att den var. 

Några dagar senare kom det ett brev från läkaren på vårdcentralen. Han har då varit i kontakt med Endokrin i Karlstad och beslutat att annullera mitt redan utskriva recept. Endokrinläkaren i Karlstad anser att Endokriläkaren från appen Min Doktorn gjort fel som skrev ut Levaxin till mig då för ett år sedan. Det han utgår från när han bestämde att han tyckte det var fel är inte hur jag mådde eller mina symptom utan han bedömer det endast ut i från ett värde TSH. 

Vid vilka värden på TSH, T4 och T3 som Levaxinbehandling ska sättas in bedöms olika i hela Sverige vad jag förstått. I vissa landsting är gränsvärdet 2,5 och i vissa 5,0. Mitt TSH var 4,7 när läkaren satte in Levaxin på mig. 

Vidare i brevet skriver också doktorn på vårdcentralen att allt tyder på att jag har hypotyreos men jag ska inte ha någon behandling för det. Att jag mår bra och känner mig frisk igen tack vare Levaxiet, är inte orsak nog att fortsätta äta det, skriver han.

Det var här jag blev arg!! Hur två doktorer som aldrig träffat mig kan avgöra att jag blev felbehandlad för ett år sedan är obegripligt!!

Eftersom jag inte tillhör den fogliga sorten av människor så har jag svarat läkaren på vårdcentralen med ett långt brev. Där jag förklarar att jag inte tänker krångla med något i min Levaxin behandling förrän jag är rätt inställd på ADHD-medicinen. Jag förklarar också att jag inte kommer vända mig till vårdcentralen i detta ärende. Jag har också plockat ut all Levaxin som fanns på receptet så kan läkaren annullera bäst han vill för det finns inget att annullera.

Jag kan mycket väll testa och se hur jag mår utan Levaxin för ingen blir gladare än jag om jag inte behöver äta det. Fast jag känner mig inte så trygg när läkaren skriver i brevet till mig att det inte är mitt mående som står i centrum för hans bedömning. 

Jag är så jävla arg över det här!!

Vi är så himla många som är sköldkörtelsjuka i Sverige och om jag vore ensam och att bli illa bemöt och hamna i kläm mellan sjukvården olika bedömningar vore det en liten sak men tyvärr är det så här som de flera sköldkörtelsjuka känner sig idag. 

Depression och psykisk ohälsa

Det här inlägget ska handla om depressioner. Hela vårt samhälle behöver vara mer öppet och prata mer om psykisk ohälsa. Framför allt för att både drabbade och anhöriga ska förstå vad en depression är. Jag tror att öppenhet skulle hjälpa många många fler att få tillbaka sitt vanliga liv. 

Vad är då en depression? Jo en nedstämdhet som varar över lång tid. 

Vad beror de på? Man vet idag att det beror på brist på signalsubstanser i hjärnan. 

Vad som orsaker bristen på dessa, verkar inte vara helt utrett och klart. 

Det viktigast att framföra i detta är, att det inte är något som du själva riktigt kan styra över. Ingen väljer att bli deprimerad. 

Visst finns det saker som man kan göra för att undvika att drabbas. Vi kan motionera, äta bra mat, inte använder droger eller alkohol och se till att vi inte stressar.  

Jag anser att det största problemet för oss som drabbas är att  skulden läggs på oss själv. Jag menar inte att man är ett offer som är maktlös inför det man drabbats av men jag menar att den information som finns och ges ut i samhället är att man kan påverka och att man har större makt över sin psykiska hälsa än vad man i själva verket faktiskt har.  

Självklar kan man göra mycket själv om man drabbas av depressioner men idag finns det så mycket självhjälpsböcker så att man som individ känner en ännu större belastning. 

Jag ska ge er ett av jättemånga exempel på detta. Jag läste Kay Polaks bok Att välja glädje när jag var som sjukast. Jag konstaterade ganska snabbt att det var alltså mitt eget fel att jag mådde som jag mådde. Jag hade inte förmågan att välja glädje, utan jag valde att vara nedstämd. Kunde jag bara ändra mitt sätt att tänka så skulle jag ju bli frisk. Nu kunde jag inte det. Hur mycket jag än kämpade och läste ännu fler böcker så var jag en sån totalt misslyckad person som inte kunde välja "glädje" när det var så enkelt att bara tänkt rätt och välja! 

När jag kom till läkaren och hon förklarade för mig att depression handlar om signalsubstanserna i hjärnan och att man kan få brist på dem så föll en väldigt stor sten från mig. Det kanske inte var så att jag valde att vara nedstämd. Jag kände inte längre en sån skuld över att jag inte orkade vara glad, pigg och full av energi. För första gången insåg jag att jag var sjuk och det var sjukdomen som gjorde att jag inte orkade välja någon "glädje"

Hon sa att när man har järnbrist fyller man på med järn. Har man brist på C vitamin fyller man på med det. Så för att bli frisk från depression behöver man fylla på med serotonin, dopamin och noradrenalin. De kan man göra genom medicinering, KBT och tålamod men att bli frisk genom välja glädje!! Nej ni hör ju, hur dumt det låter. Även om det ligger mycket i Kay Polaks böcker är det inget man behöver läsa för att bli frisk från depression. 

Som sagt att få upp nivåerna på de tre viktigaste signalsubstanserna i hjärnan tar väldigt lång tid. Man kan ta hjälp av olika mediciner men vill man inte göra det får man räkna med att det tar tid. Då är det också viktigt att man vet varför det tar tid. Så man inte lägger skulden på sig själv och sen oförmåga att välja "glädje". 

Livet går upp och ner och lika naturligt som att vi är törstiga och hungriga varierar vi i hur vi mår i psyket. Vi har bra och dåliga dagar och det är så livet ser ut. Livet består av perioder av nedstämdhet som inte behöver beror på något som ofta vänder av sig själv. De är en del av vårt liv. Att se det som en naturlig del av livet är viktig men svårt. 

För i den lyckohysteri som finns idag är det så lätt att tro att jag är den enda som inte orkar vara glad och tacksam för jämnan. Hos  många av oss orsakar detta en stor stress som i sin tur påverkar våra signalsubstanser i hjärnan. 

Om ni kommit hit i min text så låter det kanske som att jag menar att KBT och tanke förändringar inte skulle kunna göra oss som lider av depression bättre och det menar jag inte alls. Förändring i tankemönstret och att värdera om sitt liv när man drabbats är helt nödvändigt för att inte bli sjuk igen. Man behöver hitta vad som gör just dig/mig sjuk och angripa problemet därifrån

För min del är det min ADHD som gör mig sjuk. Jag har så högt tempo och vet inte hur man hushåller med energin att jag ständigt kört slut på mig själv. När jag drabbats av utmattning har jag också blivit deprimerad. 

Det finns mycket i samhället och synen på psykisk ohälsa som behöver lyftas till ytan. Jag har inga större problem att prata om detta men jag märker att många tycker det är obehagligt att prata om. 

Jag anser att ju fler som vågar tala öppet om att man inte alltid mår så bra, ju friskare kommer vi i samhället att bli. Det finns de som skriver att de tycker jag är modig som går ut med att jag har ADHD. Jag vet inte om det är modigt, det är ju det jag har och varför skulle jag skämmas för det? ADHD orsaker mycket psykiskt lidande och det är ju ingen hemlighet att många som har det hamnar inom missbruk. För att man försöker medicinera sig själv. Tänk då om man istället vore öppna med detta och man inte behövde fundera på vad som är fel utan man faktiskt hört andra berättat om ångest, oro och rastlöshet.   

Kkan min öppenhet leda till att en enda människa söker hjälp så är det värt att lämna ut sig. Om någon skulle se på mig på annat sätt efter att läst detta så kan jag inte göra något åt det. 

Jag är den Pillan jag är och jag är glad, pigg, rolig, skrattig och full av energi!! Jag är driftig och envis men jag är också en person som i många långa perioder i livet lidit av psykisk ohälsa och det  är också det som är den jag är.