Förändringar, födelsedag och en magiskt skog

Jag älskar verkligen att inreda och förändra i mitt hem. Möblera om och göra fint och nytt. Jag känner mig extra nöjd över hur sällskapsrummet ser ut när det är julpyntat. Även om jag är väldigt nöjd när jag förändrat något hemma. Så går det ofta inte så långtid innan jag känner ett behov av att få förändra igen. Förändringar i livet är en helt annan sak, den sortens förändringar skulle jag nog säga att jag avskyr eller åtminstone har oerhört svårt att hantera. Om det beror på att jag tvingats gå igenom stora förändringar eller om jag aldrig varit bra på det, vet jag inte. Det jag vet är i alla fall att det tar långt tid för mig att vänja mig när något förändras i livet. Som att barnen blir stora, även fast det inte hänt över en natt precis. Förändringarna som sker i min kropp just nu, gillar jag inte heller så mycket. Jag är normalt sett stabil tycker jag. Just nu åker östrogenet berg och dalbana med mig. Ibland är jag ilsken som vid den värsta PMSen en annan gång gråter jag över skitsaker. Det där gör att jag inte riktigt känner igen mig själv. Jag är ändå glad att jag vet vad det är och att det kommer lugna ner sig.    

Jag hade alla barnen hemma i helgen, de kom för att fira min födelsedag som inte är förrän nästa helg men den helgen fick jag inte planera något sa Micke. För han har planerat en överraskning och jag är så nyfiken.  Hans första överraskning till min födelsedag förstörde jag helt. Han hade tänkt att köpa biljetter till Winnerbäck på Löfberg arena. Jag var dock snabbare än honom. För när jag såg att han skulle komma dit bokade jag biljetter åt mig och Linnéa på en gång. Så där var hon och jag i fredags. Winnerbäck är väldigt bra live det kanske inte är den roligaste man kan titta på men hans röst är otroligt bra live. Det blev en väldigt lyckad kväll.😍 
Jag fick massor av fina presenter från mina barn, jag är en väldigt bortskämd mamma🥰 se bara den underbara täckningen jag fick av Ellie 😍 Lollo och Gustav stannade kvar över natten efter kalaset och sen följde jag med Lollo hem på söndagen. För två år sedan skulle jag och Lollo se The Magic Forest men lyckades den gången komma tio minuter försent så det hade släkt ner allt, så den gången var skogen inte så magiskt 🙈

Den här gången hade vi kollat när de släckte, så vi inte skulle komma försent och den här gången fick vi se den magiska skogen och ja, den var magiskt 😊

Jag stannade kvar hos Lollo, för att vi idag på förmiddagen skulle handla de sista julklapparna. Jag är klar nu och det är den 4 december. Nästan allt är inslaget också. I morse vaknade jag av att Nisse kissen krupit upp och lagt sig hos mig. Försökte kidnappa med honom hem men Lollo hade koll på mig hela tiden 😂🤣   

Semester, julpynt och julklappsshopping i Linköping

Advent är så himla sent i år, så då får men väll lov att tjuvstarta lite? Jag älskar att julpynta, om jag har tid. Därför tar jag varje år semester bara för att få julpynta i lugn och ro. Det har jag gjort även i år. Vilket betyder att jag precis just nu gått på semester! Hösten har varit lång och jag är verkligen sliten. När jag sa till Micke att jag inte förstår, varför jag är så här? Då svara han, du är ju aldrig still. -Ta en titt i din telefon och kalender kan du se vad du gjort den senaste tiden. Jag har alldeles för mycket för mig hela tiden och det är ju det som brukar vara problemet, jag tänker inte på att man faktiskt även kan bli trött av roliga saker. Så det är därför jag tjuvstartade julpyntandet lite. För jag har tänkt jag ska vila en del, när jag har semester också. 
När jag fixade till min hemma arbetsplats förra gången tyckte jag att det blev så bra. Det blev det också men problemet var att jag satt med ryggen mot dörren. Man kan kanske tro att det inte skulle ha någon betydelse men det har det. Så det fick bli en ommöblering och nu tycker jag det känns väldigt mycket bättre. Mamma och jag var till Ikea och så köpte jag en lite hylla att ha på skrivbordet som jag kan ställa min laptop på så skärmarna blir i någorlunda samma höjd. Det gjorde verkligen stor skillnad. 

När Micke fyllde 50 år fick han ett citronträd. Det har växt, kommit blommor och blivit så citroner som ramlat av. Men nu i år har vi tre stora citroner på trädet. Det har tagit tid men nu jäklar har jag fått dem att sitta kvar. Detta gläder mig mycket då jag fått Trips på mina krukväxter på nedervåningen och fått lov att kasta nästan alla mina blommor. 😭

Under veckan har jag passat på att luncha med Gustav. 
Förra helgen var jag till min Therese. Vi har känt varandra en vi var 4 år. Jag tycker det är fantastiskt att ha en vän som man hängt ihop med sen 1980. Nu kände jag mig gammal och det gjorde jag när jag körde till Linköping också. Alltså jäklar vad mitt mörkerseende försämrats 😮 Vi hade en väldigt bra helg med massa prat och skatt men också lite shopping i Linköping. Trotts att jag varit till Therese väldigt många gånger så var detta första gången vi var in till själva centrum. Jag handlade lite julklappar och jag är nästan klar och det är rekord för mig, som alltid är ute i sista minuten annars. Nej nu ska jag krypa ner i mitt soffhörn med en filt och inte göra något på en stund. 

Järvheden, dalahästar och jul- och midsommarmat

Det är november och det är mörkt. Jag försöker att inte fokusera på vädret eller på mörkret men nog känner man av det och är tröttare än vanligt den här tiden på året. Jag ska försöka vara utomhus lite mer men problemet är ju att det inte är så jättekul att vara ute när det kräkregnar och blåser. Nu var det ju inte så mycket bättre i somras heller för den delen och när Micke och jag satt uppe i Dalarna i husvagnen på semestern och det även då kräkregnade så. Hittade Micke biljetter till Tomas Järvheden i november. Det kändes långt dit då men vi bestämde att ta av vår semesterkassa och köpa biljetter Regnet skulle hålla i sig vad vi kunde se då och nu med facit i hand vet vi att det gjorde det. Så i fredags var det dags för en kväll med Tomas Järvheden. Han är inte riktigt klok någonstans 🙈😂 men skattar, det gör man nästan hela tiden. 

I torsdags var jag barnvakt åt mina små tjejer. De fick som vanligt bestämma vad de vill att vi ska göra och oftast hamnar valet på att måla. Jag gjorde ju om ett av rummen på övervåningen till en ateljé åt Linnéa och det är där vi hamnar. Det blir många alster. Så nu är dags för den här mormodern att köpa nya dukar igen. 
Ser ni dalahästen i glas? Alltså jag hittade den bland IKEAs juldekorationer. Jag tycker inte det är just en juldekoration. Jag kommer i alla fall ha min framme jämt. Jag blev helt förälskad i den där lilla glashästen. Jag vet inte när det här med dalahästarna kom till mig. Det är ju bara tanter som gillar dalahästar eller är det för att jag är tant nu som jag börjat gilla dem 🤣😂

Nu ett tag har jag haft lite för mycket för mig. Jag tycker att det är svårt att prioritera vila, när det är roliga saker man gör. Det har gått i ett sen i torsdags. Förutom att jobba heltid så var jag barnvakt som jag skrev om ovan på torsdagen, fredagen var på på Järvheden, lördagen var det loppis runda med Lizette och sen hem och laga middag. För Linnéa har en vän från Kalifornien på besök nu i några veckor, som vi ville bjuda på lite svensk mat. Jag gjorde älgfärsbiffar med kantarellsås och potatis. Till efterrätt fick det bli hjortronsylt och vaniljglass. 

På söndagen firade vi Jesper som fyllt 30år. Eftersom mat är min grej, så är det  alltid en del av barnens födelsedagspresent från mig. Att jag lagar deras favorit mat. Jesper önskar sig alltid rotmos och fläsklägg. Det är ju inte så speciellt svårt att laga men det tar hela dagen. Linnéa och hennes vän stannade så även han fick prova det. Jag tror det var till belåtenhet både för honom och Jesper. För båda tog två portioner. 🥰 

Det jag inte hann med den här helgen, var att åka till min egen pappa på farsdag 😔 Jag grattade honom i alla fall och har tänkt att jag ska bjuda honom på lunch någon dag här. 

Som sagt efter den intensiva helgen så gjorde jag inte något när jag kom hem från jobbet i måndags. Konstrasten att vara hemma ensam med katten på måndag kväll, från huset full på söndagen är väldigt stor. Jag satt i soffan och kollade på TikTok i princip hela kvällen. Jag tror i och för sig att jag behövde det. 

På lördagen när Linnéa och hennes vän var hemma, så pratade vi en hel del om skillnaderna mellan USA och Sverige. Vi pratade väldigt mycket om mat. Det var några saker som han ville prova innan han åkte hem. Så nu ikväll när energin återkommit. Har jag bakat Lussebullar, gjort Janssonsfrestelse och Gubbröra så att han ska få smaka på både svenskjul och midsommar imorgon när de kommer och äter mat med oss igen. 

Halloween, allhelgonahelgen och kreativt återbruk

Min kära make såg till att vinterdäcken kom på bilden under helgen. Vilket var tur för när jag vaknade på måndagmorgon var det snö. Jag har inget emot det, om det får ligga kvar men det blir ju oftast bara slask tillslut.

Vi firade Halloween med knytis hos min syster i lördags. Jag tycker kanske inte att vi behöver importera högtider men att ha en fest i slutet av oktober. När hösten känns lång mörk och tråkig tror jag alla behöver. Det blev också en trevlig kväll med mycket skratt och god mat. Jag gjorde mitt yttersta med sminket, jag är inte bra på sånt men det blev hyfsat i alla fall.

Den här veckan har varit speciell för mig. Linnéa åkte bort redan på fredagen och Micke ligger borta på jobb. Så det har bara varit jag och katten hemma. Katten är mer förvirrad än mig över den nya situationen. Natten till tisdag var hon helt hopplös och gnällde halva natten. De senaste nätterna har hon varit lite lugnare och låtit mig sova.

Micke och jag har haft den lugnaste helgen i historien. I fredags åkte vi runt och tände ljus på gravarna hos alla dem vi älskar och saknar. Kyrkogårdarna är så vackra med alla tända ljus. 

På lördagen åkte vi och handlade lite julklappar. Ja ni läste rätt den 4 november och jag har handlat en del julklappar 😲 Kan det bli så att detta kanske blir den lugnaste julen i mitt liv? Jag hoppas på det. Jag minns med fasa en jul när barnen var små. När klockan var 03:00 på natt till julafton stod jag fortfarande och slog in paket 🙈 Sen hade jag så mycket idéer på den tiden. Det skulle vara på ett visst sätt. Hur mycket jobba det än innebar. Jag är inte lika noga med allt längre och det är jäkligt skönt. 

På väg hem från stan fick vi se en bil och kärra i diket. Precis när vi passerar ser jag att det sitter människor i bilen. Micke stannade och jag sprang i panik fram till bilen. Jag hann tänka på vad som jag skulle kunna möta men jag sprang ändå. Vi hjälpte tre ungdomar ur bilen som mirakulöst klarat sig i princip oskadda för utom lite omtumlade och chokade. De fick sitta i vår bil och värma sig till ambulansen kom. Kärran hade börjat vobbla och det slutade med att de kastade dem i diket. 
Vi blev kvar ett par timmar på platsen. Polisen ville prata med oss också. Efter det fick de bli pizza till middag, för jag var så jäkla hungrig. Jag ska inte låta det går så länge mellan måltiderna eftersom jag har diabetes. Så pizza kändes som det absolut bästa alternativet. Jag hade också varit så sugen på det i flera dagar.  
Jag har fortsatt att greja hemma med de tre rummen som var tvungen att fixas efter att Gustav flyttade. Det är så roligt och jag älskar att få vara kreativ med detta. Planen var att återanvända så mycket som möjligt och att köpa så lite nya saker som möjligt. Jag försöker tänkta hållbart och ofta har jag ju köpt sakerna jag har hemma för att jag gillade dem. De blev en hel del saker som plockades fram från mina gömmor. Det som inhandlades till mitt sovrum var några nya ramar. Jag älskar verkligen att få lägga min kreativitet på återbruk. Jag försöker tänka så med kläder också. 

Kjolen jag har på bilden är precis en sån sak. Den har jag sytt om från en 13 år gamla klänning jag bara använde 1 gång för att den var för urringad. Så med livet borta behöver jag inte bekymra mig om urringningen. Det här sättet att tänka passar verkligen mig som har svårt att göra mig av med saker. Det är nog därför jag älskar det så mycket. 

21 åring, sista husvagnsturen och tiden med en 4 åring med cancer i blodet

Den 26 oktober 2002 föddes Gustav. Det kom lite snö på natten och fram till jag fick Gustav hade det alltid varit lite snö på backen när jag fött mina barn. I januari april och 26 oktober. När Linnéa sen föddes i slutet av augusti 2004 var det inte snö på backen. Han fyller alltså 21 år idag han kommer hem om något timma. Han har fått bestämma mat och jag ska göra efterrätt. Så som det ska vara när någon fyller år. För första gången i hans liv har det också varit lätt att hitta på en födelsedagspresent. Det blev en mikrovågsugn, som jag tror han kommer ha stor nytta av i sitt enmans hushåll.

I helgen åkte vi ut på sista turen med husvagnen. Då var det också snö på backen när vi vaknade. Det är inget fel på värmen i husvagnen för det var faktiskt näst in till för varmt ett tag där på natten. Nu har vagnen inställ för i år. Summerar vi året blev bara 5 turer i år och egentligen är det ju inte ekonomiskt försvarbart att han husvagn när man inte är ute mer. Fast jag kan inte tänker mig att vara utan den faktiskt. Jag kände det nu när vi var på sista turen. Vi är dock inne på att byta vagn till en med en annan planlösning men vi får se. Vi spanar men vi sitter inte i sjön precis så vi kan ha tålamod.

Att Gustav flyttade förde som jag skriv om innan med sig att tre rum på övervåningen behövde fixas till. Jag är inte helt klar för jag vill verkligen kolla tänka igenom hur jag vill ha det men jag har flyttat gardinstängerna så att det blev gardin hela vägen och det blev jag väldigt nöjd med.

Ja den 26 oktober 2002 kommer för alltid vara den bästa och den värsta dagen i mitt liv. För det var dagen jag inte bara blev mamma för tredje gången utan några timmar senare samma dag även mamma till en fyra åring med cancer i blodet.

Bilden är tagen på barnavdelningen på CSK där Louise blev inlagd.

Vilken kämpe hon var och är!! Hon genomgick en 2,5 år lång cellgiftsbehandling.
Läkaren på barnsjukhuset i Göteborg sa: De blir starka de här barnen. Ja det är sant det blir det för att de måste. Jag ville inte, varför skulle min Louise behöva vara så stark? 

Det var många sjukhusbesök och lekterapin var en plats vi kunde gå till för att fördriva tiden under alla många och långa behandlingar. Jag säger att detta var den tuffaste tiden i mitt liv. Så undrar många om det inte var ett större trauma när Magnus gick bort. Det går egentligen inte att jämföra trauman på det sättet. Den stora skillnaden var att i Magnus bortgång fanns ingen oro. Det värsta hade redan hänt och man stod inför ett faktum. När Louise var sjuk var jag orolig hela tiden. Att hon skulle få en infektion, att skulle få feber, att hon skulle få vattkoppor, att hon skulle bli sjuk igen om hon blev friskt, att hon inte skulle svara på behandlingen och att vi skulle mista henne. De åren med den oron har på något sätt gnagt hål i mig. Jag blir aldrig den jag var innan. 

Louise blev frisk är 25 år idag och nästan alla barn med Akut Lymfatiskt Leukemi blir det. Tack vare forskning men tyvärr blir inte alla barn friska så mer forskning behövs. Vill du göra en insatts kan du 
💖 Skänka pengar till barncancerfonden
💖 Skänka pengar till din lokala barncancer förening. (pengarna går till aktiviteter och uppmuntran för de sjuka barnen under sjukhusvistelser bland annat)
💖 Lämna blod
💖 Anmäl dig till Tobiasregistret

Derssingroom, kattkalas och inihelvete för mycket parfym

Nu har jag precis avslutat en väldigt intensiv arbetsvecka. Jag kommer somna ovaggade ikväll och frågan är om jag kommer orka hålla mig vaken och se vem som åker ut på Idol. 

För att försöka fokusera på något positivt och inte på att det bliv supertomt hemma efter att Gustav flyttat. Så började jag tapetsera om i Gustavs före detta rum redan i lördag. Det ska bli ett dressingroom till mig. Väldigt lyxigt att ha ett sånt och kanske också ganska onödigt om det inte vore för att man har en massa rum över som man behöver fylla med något. Linnéa hjälpte mig lite med tapetseringen, precis som jag hjälpte min mamma en gång i tiden. Jag är så oerhört tacksam att jag kan såna där saker. Min Micke är också en väldigt händig man. Jag pratade med en bekant som precis fått en faktura tapetsering och målning i ett rum hemma och skulle vi haft hjälp hade det inte blivit tapetserat på många ställen för herregud vad sånt är dyrt om man ska anlita någon som gör det åt en. 

Jag hörde en utländskperson på TikTok som tyckte att vi Svenskar var så konstiga som firade mat. Först tänkte jag va det gör vi väll inte.. men så kom jag på att det flesta av oss firar semeldagen, våffeldagen och kanelbullensdag har ju också fått ett uppsving de senaste åren. Vet ni vad det är den 19 oktober? Jo då är det Gin och Tonic dagen 🤣 Jag trodde Micke skojade när han kom in med en GT till mig och sa att vi skulle fira den dagen. Jag var tvungen att kolla upp det och det stämde så i år har vi alltså också firat den dagen😂 
Det har varit fullt upp den här veckan. Jag har varit barnvakt till små skruttarna. I helgen när jag träffade Ellie skojade jag med henne om att vi skulle ha kalas den dagen de kom för att Lillis fyllde 14 år. Jag brukar inte fira katten 🙈 men Ellie tog mig på orden och hade sagt till sina kompisar att hon skulle till mormor på kattkalas. Så det var bara för mormor att fixa tårta och ha kattkalas. Föremålet för firande höll sig dock väldigt långt borta. Hon är inte och har aldrig varit av den sociala sortens katt. Det fick bli picknik med saft och tårta på vardagsrumsgolvet och sen legobyggande till deras fader slutade jobbet. 

Lollo och jag har kommit på en jättetrevlig grej. Vi åker halva vägen var och möts upp och äter kvällsbuffé tillsammans. Supermysigt att få någon timma med henne 💖

Förutom det så har jag pysslat i mitt dressingroom hela veckan. Micke och Jesper bar upp min tunga gamla kökssoffa som jag bestämt att jag skulle ha i rummet. Jag blev jättenöjd. Nu är det bara två rum till som jag behöver fixa med på övervåningen innan jag kan landa efter Gustavs flytt

Ja så veckan har varit bra om man bortser från den "lilla" intendenten på jobbet i måndags. Jag är astmatiker och har varit den länge. För det mesta har jag inga bekymmer. Det är bara det att bägaren kan rinna över och då får jag ett anfall. Jag har varit sjuk och efter det så är jag extra känslig. I måndag kom jag till jobbet och någon trotts att vi har en parfymfri arbetsplats hade massor med parfym på sig. Jag började hosta men stängde in mig på mitt rum. Så fort jag gick ut i korridoren så började jag hosta och tillslut fick jag ett anfall. Jag fick lov att åka hem. Jag kunde inte vara kvar. Hur kan man ha så mycket parfym på sig att det luktar i en hel korridor? När jag inte är överkänslig kan jag själv ha parfym men då luktar det av mig och inte av hela korridoren. Jag hatar att vara den där gnällspiken men nu hade jag verkligen inget val jag fick be mina chefer skicka ut brev. Jag fattar ändå inte varför har man på sig så inihelvete mycket parfym? Jag har fortfarande besvär av det. För efter ett anfall tar det minst en vecka att bli återställd om jag medicinerar och de gör jag så klart nu.  

Oxveckor, familjen samlad och den första egna lägenheten

Min mamma brukar kalla den här perioden som vi är i nu, för höstens Oxveckor. Jag tror det är ett gammat uttryck för perioder som saknar extra lediga helger. Ja och det gör verkligen den här tiden man jobbar, jobbar och jobbar. Sen blir det mörkare och mörkare också. Jag brukar också tycka att allt liksom lugnar ner sig på hösten. Man har inte så mycket planerat men den här hösten vet jag inte vad det blivit för jag är nästan uppbokad hela tiden. Tiden den bara rullar på och jag vet inte heller när jag senast hade så här mycket på jobbet. I början av veckan hade jag utbildning för våra nya enhetschefer. Att utbilda är nog bland det roligast arbetsuppgiften jag har. Näst efter att leta systemfel 🙈 Det är tur att någon gillar att göra det säger mina kollegor. Jag kan verkligen nörda ner mig och jag ger mig inte förrän jag hittat felet. Jag tror att jag har min ADHD att tacka för att jag kan envist fokusera på något så länge.   

Gustav hämtade nycklarna till sin lägenhet under veckan. På fredagkväll fick jag hem hela min stora familj. Det är fördelen med att de inte bor hemma längre. Den lyckokänslan som jag känner när jag har alla hemma. När mina så barnbarn klättrar i mitt knä. När alla är samlade är svår att beskriva. När det en gång i tiden var vardag att ha alla hemma kändes det ju inte så här. Ren och skär lycka 😍

Sen kom då dagen då vi skulle hjälpa Gustavs att flytta. Det blev väldigt fint i hans nya lägenhet men det har varit så jobbigt. Jag har gråtit 😭 det var ingen som sa att det skulle kännas så här mycket. Fast det är lite bättre nu när han väl flyttat än innan det väl blev av. Kanske för att jag nu måste anpassa mig. Jag försöker faktiskt fokusera på att Gustav är lycklig och på att jag ska få göra om i hans rum hemma och jag älskar att inreda. Det var ju också det som var den stora grejen när man själv flyttade hemifrån. Kommer ni ihåg känslan? Det här är mitt hem och här är det jag som bestämmer? Jag kommer verkligen ihåg den. Det var så härligt, fast jag minns att jag första natten ändå var lite ledsen över att jag faktiskt var vuxen nu. (Jag inser att jag egentligen aldrig gillat förändringar 🙈) Fast mest av allt njöt jag över att få skapa mig ett eget hem. 

I-landsproblem , 98:or mammor och att lunchdejta

Jag gjorde en cheesecake med jul inspiration efter ett recept som jag hittade på Pinterest i igår. Den blev supergod och det är redan nu bestämt att det kommer bli efterrätten som serveras på julafton hos oss. Jag börjar inte få julkänslor än  utan det var mer att Cheesecaken såg så god ut.  Fast vi närmar oss faktiskt. Vi är redan inne oktober.

Julinspirerad Cheesecake
🟤 Pepparkakssmulor smulas och läggs i botten på en springform
🟤 En sats Cheesecake, ställ i frysen i 3 timmar  
🟤 En bruk Dulce de leche, späd med grädde till hanterlig konsistens och lägg uppepå kakan. 
🟤 Flingsalt och Lingon 

Nu ska jag skriva om mitt största I-landsproblem: att hitta en ny handväska. Min vardagsväska. Den jag har fram och tillbaka till jobbet. har jag haft i 10 år. Den gick sönder förra året men jag har haft den ändå, för jag har inte hittat någon ny som jag ville ha. Fast skam den som ger sig nu har jag äntligen köpt en ny som har alla krav jag hade svart, skinn, stor, ingen dragkedja upp till, innerfack på sidan, inget mittenfack i väskan, inte för långa handtag och inte för korta handtag 🙈 kan det vara alla kraven som gjort det svårt att hitta en ny tro? 

Som sagt vi är inne i oktober och det känns och märks att det är höst. Vi plockade upp de sista morötterna här om dagen och fick upp en liten familj som verkade gilla varandra. Jag blir ofta väldigt inspirerad att inreda och göra mysigt hemma när det blir höst. Jag älskar att få pyssla och greja hemma. 
Idag har vi varit med Gustav till IKEA. Det är inte klokt vad mycket saker men behöver när man ska flytta hemifrån. Nu har han dock varit lite smart och frågat både mig, sina syskon och mostrar. Om vi har något av det han behöver till övers och han fick tag i väldigt mycket. 

När jag fick Lollo 1998 så skaffade jag också min första egna dator. På den tiden fanns en sida som hete FöräldraKanalen. På den sidan fanns mail grupper med olika teman som man kunde bli medlem i. Jag gick med i en sån grupp för mammor som fick barn 1998. Vi var över 50 stycken från början och gud vad mycket vi skrivit under åren. Dessa mammor blev riktiga vänner och vi har följt varandra genom åren. De har betytt väldigt mycket för mig. Eftersom det är 25 år sen det var 1998 så firar vi alltså 25 år i år. Det gjorde vi genom att några av oss träffades för att spendera ett dygn tillsammans på Hotell i Nyköping. Det var verkligen jättetrevligt. Långt att åka för mig men det var det värt.  

På vägen hem stannade jag hos Lollo och åt lunch med henne 💖 
Apropå lunch så har jag bestämt mig för att jag ska ta mig från jobbet och luncha tillsammans med någon lite oftare. Förra veckan hade jag äran att få luncha med Sandra och Cina. Det tagit tag i det där med att jag känner mig lite ensam på jobbet ibland efter omorganisationen och min kollega placerades på en annan avdelning. Det är både ett behövligt avbrott i arbetet och det ger energi att träffa vänner, nära och kära. Jag kom liksom fram till att det är bara jag själv som kan försöka göra något åt min situation. Det är som det är på jobbet och både mina huvudansvarsområden på jobbet är ensam jobb. Så jag tycker själv att det här med att ha fler lunchdejter är en jättebra idé. 

Snora, känslokaos och livet efter barnen

Nu har vi kantareller så vi klarar oss ett helt år tror jag. Förra veckan åkte vi ut i skogen och tittade efter gula kantareller. Det var väldigt varmt ute just den dagen men jag tyckte, att jag blev både mer svett och andfådd än vanligt. Det visade sig senare att det fanns en förklaring till det. För dagen efter fick jag åka hem från jobbet. Jag hade både fått snora och feber. Så det blev i princip tre dygn när jag inte orkade göra speciellt mycket mer än att ligga i sängen eller i soffan.

Det är så tråkigt att vara sjuk men på lördagen orkade jag i alla fall sitta uppe och måla lite. Jag tycker det är väldigt avkopplande att måla, sen är motiven jag gör sällan något att skryta om. Jag är väldigt glad att jag hittat något som jag kan göra för att vila och återhämta mig. När man är sjuk är det inte så svårt att vila men i vanliga fall kan jag ha svårt för det. 

En sak står i alla fall helt klart för mig. Jag måste hitta på nya intressen här framöver. För i torsdags var jag med Gustav och tittade på en lägenhet. Han kommer att flytta hemifrån i början av oktober. 

Jag kan inte komma på något i livet som känns på det här sättet. Inget har jag någonsin haft så delade känslor om. Jag känner stolthet. För att jag uppfostrat barnen till fina vuxna människor som kan klara sig själva. Jag känner lycka. För att jag ser deras glädje över att få ett eget hem och ett eget liv. Jag känner glädje. För att få tid till mig själv och göra vad jag vill. Jag känner sorg över att de ska flytta från mig. Jag känner rädsla för att inte vara behövd. Jag känner mig sentimental över att en epok i livet går mot sitt slut. Allt detta i en känslomässig bergochdalbana. Som av någon konstig slump naturligtvis infaller när man börjar komma in i klimakteriet också. Känslo kaos helt enkelt.   
Under helgen var Mats och Rosie och hälsade på oss. För dem är det några år sen det sista barnet flyttade ut. Det är mycket tack vare dem jag känner att det faktiskt finns ett bra liv att vänta sig när barnen har sitt. Jag är väll verkligen värd att få bry mig om mig själv nu. Jag hade blöjbarn i 10 år i sträck och av de 10 åren så hade jag två blöjbarn samtidigt under 5 år. Det kan ha varit ett kort uppehåll mellan Emil och Gustav faktiskt men max ett halv år. Det var en otroligt intensiv tid. Jag hann sällan med någon egen tid alls och tur var att jag inte saknade det då. Bara att driva runt vardagen var mer än ett heltids jobb på den tiden. Jag tänkte på det där här om dagen när jag stod framför spegeln. Jag hade haft tid att välja kläder och det blev min gula klänning. Jag hade tid att kamma genom håret, sminka mig lite och välja ett matchande halsband. Dess utom hängde klänningen på en galge i garderoben. Så var det verkligen inte förr. Då tog man det första bästa som var rent ut den gigantiska högen med ren tvätt som de gånger vi bestämde oss för att vika in allt tog en hel dag att genomföra.  

Nu jobbar jag heltid, vilket jag inte gjorde när barnen var små. Så en del av min tid fylls ju ut av mitt jobb. Sen kanske man i framtiden får fler barnbarn om man har tur. Jag älskar att vara med dem men också att umgås med barnen som blir på ett helt annat sätt efter att de flyttat och kommer hem och hälsar på istället. Så jag är nog inte så orolig att jag inte ska få något att göra. Som sagt man kan göra saker med både barn och barnbarn. Som i förmiddags var Lizette, Juni och jag på loppis. Det var kanske inte lika uppskattat av Juni som av Lizette och mig men hon fick en bok och sen glass så hon var ganska nöjd trotts allt. 

Traditioner, kålsoppa och ge av sin tid

När marken är över är det höst. 🍂🍁 Det brukar kännas i luften. Nu har det dock känts som höst sen 11 juli och nu helt plötsligt ska vi få sommarvarmt en vecka. Jag klagar så klart inte på det men upp och ner känns det. 🤪

För mig har alltid traditioner varit viktiga. Marken eller Oxhälja som den heter är en av alla traditioner som jag har. Marknaden i sig är kanske inte lika kul som man tyckte när man var liten. Det finns faktiskt mest skräp men jag köpte blommor, marknadsnougat och kokosbollar. Viktigare än marken är traditionerna som hör till. Som att koka kålsoppa och baka bröd och när också Lollo och Daniel skulle komma hem var allt perfekt. Sen blev både kålsoppan och brödet gott. Jag har alltid tyckte att jag är så dålig på att baka men jag har faktiskt blivit bättre på det. Det blev riktigt lyckat den här gången.  
Skogen är full av svamp och nu har även Trattisarna kommit. De är roligare att plocka än de vanliga kantarellerna tycker jag och de är lättare att rensa. Fast de säger de som äter svamp i min familj, att de gula är något godare. 

Delar av texten på mitten bilden försvann när jag la ut den så här. Så jag lägger ut den igen. Det är en av alla ADHD sanningar. Jag kan mycket om ADHD men det jag behöver lära mig mycket mer om är hur jag själv fungerar. Vad som får mig att må bra och framför allt vad som ska undvikas. Att veta hur man fungerar och varför är verkligen en viktig del i att få ihop livet när man har en funktionsnedsättning. Det är inte förrän ADHD-symtomen är ett funktionshinder som man får en diagnos. Jag kan störa ihjäl mig på alla med en släng av ADHD som många säger. Ja du kan ha symptom av ADHD speciellt stress ge många symtom som liknar ADHD. Skillnaden är att vi med ADHD har haft de här symptomen hela livet och det går inte över för att vi slutar stressa. Nu åter till texten på bilden. Detta är ett karaktärsdrag hos många med ADHD och detta kan verkligen ställa till det. Jag reagerar med en känsla på något och bristen på impulskontroll gör att jag handlar ut i från känslan att då sen hjärnan och förnuftet kickar in när man redan handlat ställer till det för väldigt många. Att du veta att det är så här jag fungerar och vad det beror på gör stor skillnad. Det ger en möjlighet att reflektera och även gör att man kan stoppa den där impulsen som känslan gav. 

När Lollo kommer hem och hälsar på har hon med sig sina katter. Hon har nu mera två stycken. Jag tycker det är helt otroligt att hon kan åka buss med de här katterna. Min Lillis kisse tycker kanske inte jättemycket om att ha besökare i huset men det går jättebra. Det var första gången som Nisse kissen var med. Han är så fin och vilken mysig katt. 😻 jag försökte kidnappa honom men Lollo ville absolut ha med honom hem 😂

Tänk att jag har fått äran att få vara mormor åt Ellie och Juni. I söndags var vi barnvakt åt dem. Jag vet att det betyder, fullt ös från de kommer till de åker hem. Så jag gick och lade mig tidigt på lördagen för att vara utvilad, så att jag skulle orka leka en hel dag och det gjorde vi. Det hade jag ju liksom inte tid med när mina egna barn var små. Man kunde inte leka en hel dag. Jag tänker att det är det som mormödrar är till för. Att ge det som föräldrarna inte hinner med. Jag tycker jag inte gjort något speciellt alls för tjejerna ändå älskar de att vara hos oss. Vill komma och sova över och vill vara hos oss. Fast när jag tänker så tror jag att det viktigaste och finaste som man kan ge både barn, barnbarn, vänner och andra människor så är det tid. 🧡 

Duracellkanin, vila och lilltrollets 19 årsdag

Min man säger att jag har energi som en duracellkanin. Det är kanske sant men det har jag verkligen inte hela tiden. För batterierna tar slut, även på en duracellkanin. Jag har fler liknelser med duracellkaniner. De har en on och off knapp, inget reglage och det har ju inte jag heller. Jag har skrivit om det många gångar, för jag jobbar ständigt för att hitta en balans. Så jag inte blir helt slut, innan jag vilar. 

I helgen skulle min kära make i väg på golfresa och jag skulle vila. För som sagt så har den här duracellkaninen kört på ganska bra ett tag. Både med massa sociala tillställningar, jobb och svullna leder. Jag har känt mig väldigt sliten. Så jag tycker jag var jätteduktig som faktiskt planerat in en helg med vila.  Det jag behöver är hjärnvila, jag har ett stillasittande jobb så fysiskt vila behöver jag inte så ofta om jag inte har inflammation i kroppen förstås. Det är mycket svårare att vila hjärnan än kroppen. Jag tror det är väldigt olika för en person med ADHD och en person utan ADHD, på vad som för hjärnan att vila och inte.  Jag har kommit fram till att det jag behöver mest är vila från ljud. Just ljud och allt "brus" blir jag enormt trött av. Många tittar på film och serier när de vilar men det är verkligen ingen vila för mig. Jag måste vara väldigt fokuserat på en film för att inte tappa uppmärksamheten och då vilar inte min hjärna. I helgen har jag målat, pysslat om mina blommor och sorterat och rensat i lådor. Kanske har jag äntligen hittat vad som får mina batterier att ladda. Man skulle vara som Lilliskissen, hon kan det där med vila hon. 🤣
Ser ni den där soffan på bilden? Om någon har ett tips på var man kan köpa en liknande, så dela gärna med er. Den på bilden kostar 75.000kr, så den kommer jag aldrig köpa. Fast jag skulle väldigt gärna ha en liknande dock inte en vit. Jag skulle vilja ha två stycken i vardagsrummet. Jag letar som sagt vidare för det är inte bråttom och någon annat möbelföretag borde väll snappa upp den här trenden hoppas jag. Under tiden så får jag fortsätta att drömma om den. 

Drömmen om en altan börjar i alla fall bli sann. Han är duktig min man. Att vi inte haft någon altan nu i sommar har ju inte spelat så stor roll. För man vill ju inte sitta där i ösregn ändå. Jag ser dock jättemycket fram mot nästa vår och sommar när jag får börja inreda och dekorera. Jag har jättemycket idéer! En sak som jag ska göra redan i år. Det är att titta efter krukor och sånt. För det är ofta utförsäljning på sånt så här i slutet av säsongen. Det är inte sällan det till och med är halva priset på säsongsvaror.  

Idag blir hon 19 år min minsting, Lilltrollet. Finaste Linnéan min 💖💖 Vi har firat henne med tacos och tårta för det var vad hon ville ha. En sminkspegel med lampor, köpte vi åt henne och sen ska hon och jag åka till Ullared här i höst. Jag tjatar alltid om vad svårt det är att fatta att man har så stora barn och jag antar att det blir svårare att fatta för varje år. 🙈   
Som jag skrev har jag försökt att vila i helgen och jag har målat. Jag försökte mig på att måla en blåmes. Jag tror det syns att det är en fågel i alla fall. Jag målar dock hellre än bra så att säga. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att gå en kurs eller så för att lära mig olika tekniker. 

I fredag var jag och åt lunch med min pappa. Han hade fotograferat av massa gamla kort. Det är verkligen jätteroligt att se. Min farmor och farfar 1948. Jag saknar dem båda två och är mer än tacksam över att jag i alla fall fick ha dem ett tag i mitt liv. 

Hänsyn, unga 60 åringar och eld i håret.

Jag älskar hösten, kanske mest för svalkan som kommer efter en varm sommar. I år har det inte varit varmt och den där längtan efter hösten känns inte alls på samma sätt. Sen är det lika kul att plocka svamp som alltid men den där riktiga längtan finns inte. Jag skulle önska mig en vecka med sol och värme men då verkar det som om man får lov att åka utomlands 👎🏼 Därför började jag titta lite på resor i december men det är galet dyrt. Jag tycker inte det blir värt det utan då blir jag för snål och får helt enkelt stanna hemma. 

Lika kul att plocka svamp som jag skrev. Var kanske en sanning med modifikation. För mina fotleder var verkligen inte kul efteråt. Ibland blir jag bara så trött på att det är massa fel på mig hela tiden. Jag ska ta hänsyn till att jag är reumatiker, diabetiker, astmatiker, psoriatiker och några till. Sen behöver jag ta hänsyn till att jag har ADHD också. Så jag kan inte köra på som jag skulle vilja göra. För då gör jag över med all energi jag har på en gång och blir sjuk i utmattning och depression med tiden. Jag vill bara skrika: KAN JAG BARA FÅ GÖRA SOM JAG VILL!!!! Nej, en jättemysig tur i skogen med Micke och Linnéa med massa hittade svampar. Blev en helt uppsvullen fotled så jag knappt kunde gå ordentligt på tre dagar. Jag skulle då alltså ha tagit hänsyn till att jag är reumatiker och anpassat skogsturen. Problemet är att jag sällan vet hur mycket som är för mycket, förrän efteråt. 

Det är så frustrerande att vara begränsad. Jag jobbar på att hitta en balans men ibland blir jag så less på detta. När jag fick min ADHD diagnos fick jag komma till en arbetsterapeut som hjälpt mig att se över hur jag skulle kunna göra för att hushålla med energin bättre. Jag kanske skulle kunna använda mig av den kunskapen men nej... jag vill inte ens anpassa mig. Jag vill kunna gå i skogen i tre timmar, utan att fotleden svullnar upp. Jag vill inte acceptera att jag är så här jävla ömtålig och inte ska klara någon belastning alls. Jag vet att jag har ju liksom ingen val. Det här är en kronisksjukdom. Jag måste göra det bästa av det jag kan och sen kan jag ju inte deppa ihop heller för det blir inget bättre för det. Jag ska se möjligheterna och jag har alltid varit en obotlig optimist men ibland måste jag få vara lite less!!! 

Kvinnan och mannen på det svartvita fotot är min farfars mamma och pappa. Det är Lollo som retuscherat fotot från en inskanning. Hon är verkligen så himla duktig. Jag är så glad för hennes skull. Hon har kommit in och ska läsa kriminologi på universitetet i 1,5 år. Det har varit en dröm för henne. Så nu önskar vi henne lycka till! Hon var så sprudlande glad när jag pratade med henne och när barnen är glada blir mamman det också 💖

Den här helgen var vi bjudna på 60års kalas i Dalarna. Vi hade en mycket trevlig kväll. Jag tycker det är så konstigt nu för tiden är ju de som fyller 60 inte alls gamla och när man var liten så var de jättegamla. Jag undrar vad det kan beror på? 🤣 
Jag har hittat ett så himla gott recept på Chai Latte som jag tänkte dela med mig av. 
Man har en burk kondenserad mjölk och i det blandar man
½ msk kardemumma
½ msk muskot
1 msk ingefära
1 msk kanel
sen tar man ca 1 - 2 msk i en mugg och tillsätter varm skummad mjölk. 
Nu vill jag dricka detta varje dag men jag måste hitta på någon modifiering för det är för sött för att dricka varje dag för mig som har diabetes. Det är hur som helst helt fantastiskt gott. 

Lizette hjälpte mig dagen innan vi skulle på kalaset och gjorde nattflätor och se vad lockigt håret blev. När jag var liten, på den tiden jag tyckte 60 åringar var lastgamla. Så hatade jag mitt röda hår. Det fanns de som var riktigt elaka mot mig också. De skrek fire efter mig och sprutade eller kastade vatten på mig. Det höll inte på så länge. Utan skolan satt stopp för det ganska snabbt men det fick mig att känna mig udda och ful väldigt långt upp i livet. Nu när jag snart är 50 år älskar jag mitt hår. Jag har ännu inte hittat några gråa hårstrån och jag behöver inte hålla på att färga det. Så ibland när jag känner mig riktigt barnslig skulle jag vilja skicka en bild på mitt hår, till den där killen som var värst och som idag är både tunnhårig och behövt färgat håret för att det inte ska vara grått. Tänk att få  skriva: Mitt hår det brinner fortfarande, men jag ser att ditt har brunnit upp. 😂😂😂 

Det jag kan konstatera är det är många saker synen förändras på med tiden och åren. 😊

Elpris, ny höstgarderob och matmarknad i Örebro

Hela hösten och vintern 2021 och 2022 hade jag ångest över elpriset. Har man rörligt elpris, stort hus, en underdimensionerad bergvärmepump och ligger på en årsförbrukning på mellan 28 000 - 32 000 kWh. Då förstår ni säkert varför det varit ångest framkallande. I våras köpte vi en luftvärmepump som ska hjälpa till med värmen och nu har jag bundit vårt elpris. Förmodligen kommer det gå att binda till ett ännu lägre pris om jag väntat men jag kände att jag ville ha detta klart nu. Jag ska ärligt talat säga att det kom en tår i ögat av den lättnad som jag kände när jag gjort klart avtalet. Det är inte billigt men nu vet jag vad det kommer att kosta. Så nu hoppas jag att detta ska kunna ge mig ett slags lugn och mycket mindre ångest i höst och vinter. 

Innan jag blev sjuk i utmattning 2018 så tränade jag ganska mycket. Det har varit så svårt att komma igång med något igen. För mig som har adhd så är det allt eller inget. Det har ju häller inte bara varit en sak, som har förändrats sen 2018. Förutom utmattningen har jag ju också fått hypotyreos, diabetes och psoriasisartrit. Det har varit stora förändringar fysiskt men att drabbas av kroniska sjukdomar har också påverkat mig psykiskt. Det har ibland känts helt meningslöst, när jag inte kan träna hårt. Då har jag alltså inte tränat alls. Nu tror jag att jag hittat något som kan fungera. Målet är att röra på mig två gånger i veckan i 10 veckor. Så promenader räknas. Det är ju bättre än inget alls. Jag kan i alla fall bocka av första veckan som genomförd. Jag fick med mig Micke ut första gången och Linnéa den andra. Jag ska så klart inte bara hålla på i 10 veckor man jag tänker att jag börjar så här för att komma igång. 👍🏼

Jag är inte speciellt modemedveten men jag såg en video från en stylist på TikTok. Hon gav ett mycket bra tips, som kändes rätt för mig. Det första man ska göra är att sluta handla nya kläder utan plan. Sen skulle man inventera det man har. Laga sånt man gillar, hitta nya kombinationer och sen bara handla sånt som fattas. När jag hade gjort det kom jag fram till att jag behöver nästan ingenting. Ett vitt skärp och ett par grå byxor var faktiskt allt jag behövde just nu. Sen sydde jag om en Desigual klänning som "krympt" 🙈 och som nu istället blev en kjol 👍🏼 Jag lagade några tröjor men framför allt plockade jag bort sånt som var trasigt och sånt som inte passar. Jag fick en väldigt "ny" och uppdaterad garderob så här till hösten. Det är roligt med kläder och att testa lite nya kombinationer och färger var riktigt kul  

Vet ni vad som är det bästa med att ha vuxna barn? Det är att få spendera tid med dem och få vara med på deras resa i livet. Jag har den stora lyckan att jag har 6 stycken barn också. I helgen åkte jag, Lizette och små tjejerna till Lollo. Jag fick äntligen träffa Nisse kissen som verkligen var en stor fluffig kopia av sin syster Zelda. Vi gick på matmarknad och hade en toppen dag tillsammans. 
Jag köpte parmesanost, jordgubbsvinäger och Havtorn marmelad. Vi har också så jäkla mycket plommon hemma. Vi har nog aldrig fått så mycket plommon som i år. Jag ska göra marmelad för det är fantastiskt gått till både parmesan och mögelost. 

Passar på, Kapten Gråskäggs skatt och hormoner

Den här sommaren tror jag att jag sagt Det är bäst vi passar på, ungefär tusen gånger. Idag ska det bli ganska fint väder, så vi passar på att spela golf.
Det ska vara fint några dagar nu så vi passar på ta en lite tur med husvagnen till vår kära skogstjärn. Fast det är väll tur man passar på annars skulle det ju inte bli något gjort alls. 
Jag passade också på att umgås med Lizette, Ubbe och småtjejerna. I och med att det varit så dåligt väder. Har jag också fått farfars kökssoffa på plats. Jag är verkligen jättenöjd med hur det blev att se ut med den i köket. Det enda problemet just nu är att jag har en kökssoffa över. Micke tycker att jag kan sälja den men jag har en plan för den. Linnéa och Gustav kommer ju inte bo hemma för alltid och då kommer jag få plats med den någonstans. Jag har lite för mycket saker som jag vill spara. Jag vill bli mer minimalistisk men steget från hamster till minimalist är ganska stort. Som sagt så har jag grejat, pysslat och städat inne. Jag har köpt lite nya produkter till badrummet från Rapsodine. Det är svenska produkter gjort av bland annat svensk raps. Det känns bra i mig att köpa svenska saker, som inte rest runt hela jorden. Vädret har gjort mig rastlös och jag vet att jag har svårt att bara vila. Jag brukar säga att jag ska slöa på soffan men sanningen är den att det är kul i 20 minuter sen är jag helt less på det. 
För att jag ska kunna slappna av och vila behöver jag nästan åka hemifrån och då är det ju tur att vi har vår lilla husvagn. Som jag skrev ovan passade vi på att åka när det var några fina dagar. När vi är där vid vår skogstjärn så kan jag faktiskt slappna av och vila. Micke fiskar och jag skriver eller spelar. Jag var och plockade blåbär också, man kan ju inte vara helt still. 

Så kom den där jobbiga dagen då det var dags för farmors begravning. Jag hade varit så spänd innan. Hon fick en fin och ljus begravning och även om hon fått haft ett långt och rikt liv så är det ändå väldigt sorgligt att hon inte finns med oss längre. Jag kände mig helt slut efter begravningen. Jag fick till och med lov att sova middag en stund. 
När något är jobbigt känner jag ändå en tacksamhet över att jag har en sån stor och fin familj. Lollo kom så klart hem till begravningen så jag fick ha henne hos mig några dagar. Sen att umgås med småtjejerna gör ju också att man känner sig tacksam för livet. 

När Ellie var liten älskade hon en bok som jag har hemma. Den är efter Emil och den handlar om sjörövare och pirater. Jag som har dyslexi och får myrkryp i kroppen av att läsa högt. Har alltid hittat på egna sagor istället för att läsa. Eftersom det var nya sagor i Piratboken varje gång har jag sagt att den är magisk. Hela boken och historien resulterade i att jag kom på att vi skulle skapa ett äventyr. Så när Ellie var fyra år fick hon sitt äventyr och nu när Juni är fyra var det hennes tur. I våras hittade hon alltså en flaskpost med en skattkarta från Kapten grå skägg. Han har gömt undan en skatt som Juni måste hitta innan piraterna hittar den. Jag har köpt en liten kista och fyllt den med choklad guldpengar, smycken och "diamanter". Sen hämtade vi henne med båten och letade efter ön där vi varit och gömt skatten. Att få vara med och dela hennes glädje över detta var helt underbart. Det gav både mig och hennes morfar så himla mycket. En enkel liten historia som blev ett oförglömligt minne för oss alla skulle jag tro. 
I sommar har Micke och jag verkligen börjat få känna av hur ett liv utan några barn att ta hänsyn till kan komma att se ut. Själva har vi varit när vi är ute med husvagnen men det är att vara ensamma hemma en hel helg känns väldigt ovant. Vi lyxade till det med kräftor, räkor, ost och kex. Det var nästan svårt att handla så lite som det behövs när man bara är två. 

Jag börjar närma mig 50 år och för min del har detta börjat innebära väldigt stora hormonella förändringar. Vissa dagar känner jag inte igen mig själv alls. Jag gråter för lilla minsta och kan bli så jäkla arg. Som om det inte finns någon stubintråd alls längre. Mitt i detta ska då de två minsta av mina barn inom något år flytta hemifrån. Jag hittade en lägenhet åt Gustav och visade honom. Den dagen kändes det så bra. Jag tänkte att det kommer vara så skönt för honom. Jag minns ju själv glädjen i att få flytta till eget och få om sig själv. Nästa dag ångrade jag mig så att jag visat honom lägenheten och när han sa att han ville titta på den började jag storgråta. Jag vill ju inte att han ska flytta alls. Det är tur jag har min mamma som kan berätta för mig hur det är och också trösta med att det kommer bli bättre. Jag kommer bli stabil igen! 

Jag älskar picknick och det har jag tjatat om hela semestern. Det har liksom inte varit väder för uteaktiviteter och picknickar i sommar men så fick vi till en picknick tillslut med små tjejerna när vi tog en tur till lustiga Landet. 

Det har känt som höst sen vi gick på semester i början av juli och nu börjar vi kunna skörda i växthuset. Det känns lyxigt med egna grönsaker. 

Ikväll ska väckarklockan ställas på 05:45, för i morgon börjar jag att jobba igen. 
Det har varit en bra semester om man bort ser från vädret. 

Semester, Dalahästar och panik på Gekås

Tillslut var det så dags för mig att gå på semester. Lilla farmor har fått ett helt eget inlägg så jag skriver inget om det sorgliga i detta inlägg. 
Jag tycker det är så skönt att åka bort direkt när man går på semester, så har man liksom gjort något direkt och kan vara hemma och ta det lugnt sen. Vi gjorde så förra året och nu blev det så i år också. Vi började semestern i Ludvika hos vara bästaste vänner. Det blev lite shopping och loppis med Rosie medan våra gubbar fiskade. Vi avslutade kvällen som var varm och skön på hennes balkong med gröna drinkar. Jag tycker det var en perfekt start på semestern. 

Vi åkte sen vidare mot Tellberg. Där hade jag bokat frukost och morgon spa till mig och Micke. Jag hade kollat ut en camping där vi skulle stå. Man kunde inte förboka, utan det var dropp in. Nu vet jag inte om jag missförstått vad dropp in är. För mig är det att det finns gått om plats, så bokning inte behövs utan det är bara att komma. Nja så var det inte riktigt. Det var helt fullt och det var det överallt visade det sig. Tillslut hittade vi en camping med lediga platser men det var så långt från där vi skulle ha frukost och spa att jag fick boka av. Istället blev det en solig dag i Rättvik. 
Efter det åkte vi vidare till Nusnäs. För att kolla på dalahäst tillverkningen. Vi hittade en superfin ställplats där. 
Le sa jag till Micke när han stod bredvid hästen och det gjorde han 🙈 Sitt vackraste leende 😂 En liten häst för följa med hem från Nusnäs. Lollo har skaffat sig en till kisse, han heter Nisse och jag har fått massa bilder på honom men inte fått träffat honom ännu. 

Ja vad hände sen, jo det började regna. Vi mös i husvagnen. Hittade ett ställe där det var tutbingo där vi kunde stå med husvagnen. Det var verkligen skitmysigt. Sitta i en varm husvagn, dricka lite vin och spela bingo medan regnet öste ner. Kollade man på väderrapporten så skulle det inte bli något bättre väder. Vi funderade på om vi nu inte redan gjort allt som går att göra i en husvagn när det bara regnar? Vi kom fram till att vi gjort det och beslutade oss för att åka hem istället. Så det blev bara 6 dagar ute. Fast det var 6 jättebra dagar. 
Det var ganska skönt att komma hem också. För lite hade jag allt saknat Gustav, Linnéa och katten. Ja och vad hittar man på hemma när man har semester och det är dåligt väder? Jag städar och handlar inredningsprylar. Köpte två piedestaler från SOT of Sweden som jag tittat på väldigt länge. Det är väldigt välstädat hemma just nu. Fast jag har inte bara städat på semestern. Utan vi har varit på lite olika loppisar. Det gillar jag, Micke brukar vara måttligt road så gissa om jag var förvånad när han förslog att vi skulle ta en loppis runda. Fast är vi kom till den ena som han spanat in och den var full med fiskegrejer så förstod jag varför han kommit med det förslaget. 
Linnéa har varit och tatuerat sig. Den blev så fin och den passar henne verkligen. 

Våra yngsta barn är 18 och 20 år och de vill lite längre åka på semester med mig och Micke. Jag är inte förvånad men så frågade jag om det var något som de ville att vi skulle göra och då kom de med förslaget att vi skulle åka till Ullared. Jag brukar vara dit en gång per sommar men i år hade jag inte några planer på det. 

Fast det är klart att vi åkte när det var det enda de ville att vi skulle göra. Jag har dock aldrig varit där någon gång när det varit så jävla mycket folk. Jag fick på riktigt panik. Hade jag inte haft en lista på de saker som jag skulle ha hade jag inte fått med mig något hem. Vi var där i 4 timmar men Gustav och Linnéa var nöjda ändå. Fast jag känner ju att om man åker så långt som vi har dit är man normalt inte bara där i 4 timmar. 

Trotts regnet så växer det i trädgården. Det har ju varit sol någon dag in i mellan och då får man liksom verkligen passa på. När vi var i Nusnäs köpte jag små hästfigurer i trä som jag tänkte att småtjejerna skulle få måla. Det gillade de.
Nej nu är det dags att gå ut och vattna i växthuset, för hur mycket det än regnar så behöver det ju vattnas där inne. 

Grillbänk, 17 år och TBE-vaccin

En arbetsvecka kvar sen är det semester! Idag är vädret ändå perfekt för att inte ha semester, så det är okej. Det är bara det att när semestern närmar sig är man så trött att man inte skulle orka jobba en enda dag till, känns det som. 

Semesterplanerna är i fullgång. Jag gör alltid listor på allt jag ska ha med ändå är det alltid något som man har glömt. Eller inte tänkte på kunde ha varit bra att ha med. Fördelen med husvagn är ju att man kan packa med mesta man behöver. I år har jag köpt en ny sak till husvagnen.

En bänk att ha grillen på och att kunna diska på ute. Den är verkligen supersmidig och den väger ingenting nästan. Så den rekommenderar jag verkligen finns på Jula till bra pris. Micke och jag tycker nog mest om att fricampa. Det är egentligen smidigare att göra det när han har en husbil. Jag älskar dock utrymmet i husvagnen och att det går att hålla ordning. I husbilen spelade det ingen roll hur jag gjorde så vart det stök överallt. Nu är det ju inte jag som kör men att ha en husvagn som är nästan 7 meter lång är inte helt optimalt när vi bara stannar ett dygn på varje ställe. Det är tur att min man är bra på att både köra och backa med den. När vi köpte husvagnen fick vi med ett stort förtält som vi aldrig packat upp. 

Linnéa och jag åkte till Karlstad på shopping i helgen. Jag handlade en klänning och 3 nya blommor. Sen blev det lunch på IKEA

Vår lilla Juni har fyllt 4 år och samma dag som hon är född är vår årsdag och i år firade vi 17 år tillsammans 💖 

I helgen var vi och tittade på Johan Glans som var som han alltid är klockren i sina skämt och med hög igenkänning i väldigt mycket. På vägen hem pratade vi om saker vi gjort under dessa 17 år. Resor, renoveringar, vardag och en del saker som också varit tufft. Fast är det något som de här 17 åren verkligen varit så är det okomplicerade. Klart att vi både bråkat och varit oeniga ibland men aldrig något allvarligt som vi inte har kunnat prata om och reda ut. För är det något som vi är riktigt bra på så är det att prata med varandra och försöka förstå varandra. En av nycklarna till ett lyckligt liv tror jag. 💖

Så nu ser jag fram emot ännu en semester och en resa med mannen i mitt liv. Vi har fyllt på med TBE-vaccin så nu ska vi i alla fall inte få TBE om någon äcklig fästing bestämmer sig för någon av oss. 

Undantag, midsommar och bröllopsdag

Sommar och sol och för aningen för varmt för att göra något annat än att åka båt eller bada. Tyvärr är det någon vecka kvar till semestern så jag kan inte riktigt roa mig med att bara bada hela dagarna. Fast när jag har varit ledig då har jag passat på. Är det inte det som är typiskt för oss svenskar? Vi passar på? Det gör att sommaren känns som ett undantag för allt tycker jag. Man äter inte som vanligt, det blir ofta kall mat och man äter senare på kvällen. Jag tappar också nästan helt intresse för mitt hem. Alla planer på att renovera, tar liksom lite paus. Fast jag tycker ändå att det inte gör så mycket, för det är väll som sagt det som är sommar.  
 
Det är inte bara vardagen hemma sommaren är annorlunda, i torsdags gick jag och några kollegor ut och åt lunch på Hennikehammar (det är så vackert där ute) Många av oss träffas inte förrän till hösten igen. 

Sen blev det midsommar och jag fick hem alla mina barn. Jag är så glad att de vill komma och fira med oss 💖 Dalafolket kom också som vanligt. Jag gillar traditioner. Jag inser mer och mer vad viktigt det är för mig. Jag stod i köket hela förmiddagen och gjorde förberedelser. Jag hade små tjejerna hos mig och de hjälpte till efter bästa förmåga. Jag har ett helt annat tålamod nu än när mina egna var små. De fick dela alla ägg och det höll de sig roade med jättelänge. Det krävde lite mer städning efter än om jag själv fixat det men det får man ta. Ellie Skruttan hade gjort ett halsband till mig med rosa och lila pärlor och sen stod det 💖Mormor💖 precis så, mellan två hjärtan. Kan man bli mer rörd tror ni? 

Micke och jag har varit gifta i 10 år. Vi tänkte vi skulle gå ut och äta och göra något speciellt men detta var dagarna före midsommar och Micke hade ett enda mål och det var att bygga klart så mycket av vår nya altan så att vi skulle kunna sitta på den på midsommarafton. Så vi firade hemma och det var inget fel på det. Jag gjorde entrecote, potatisgratäng och rödvinssås. Jag överträffade mig själv  faktiskt. Även om jag vågar påstå att jag är bra på att laga mat. Är det ju inte alltid man får till allt precis som man vill ha det men det gjorde jag den här gången. 

Bio, min plats på jorden och studenten x 2

Vi har skördat våra första gurkor i växthuset. Vi sätter gurkor och tomater varje år. Det brukar alltid bli dåligt med gurka men i år verkar det vara tomaterna som segar sig. Det är så himla torrt ute, vår gräsmatta är nästan helt uppbränd. Hade vi inte kunnat vattna med sjövatten så hade det varit ännu värre.

Ellie och jag har varit på bio och sett Den lilla sjöjungfrun. Vi tyckte den var jättebra! Den var lik den tecknade filmen och alla karaktärer var med. Jag var sjukt besviken på Mulan filmen och tittade inte ens klart på den. De hade tagit bort all humor som fanns i filmen och den lilla draken Mushu var inte alls med. Ja, jag är snart 50 år och barnsligt förtjust i Disneyfilmer. Så det är tur att jag har barnbarnen som vill gå på bio med sin mormor, när det kommer nya filmer 😍

Idag regnar det och är lite svalare. Så jag passar på att njuta av svalkan. Vilka dagar vi haft!!! Vi tog med våra småtjejer och campade i helgen.

De låg i blöt nästan hela tiden 😊. Det är faktiskt varmare i vattnet än jag trodde, så det var inga problem att komma i. Jag gillar att bada och det finns väll inget bättre sätt att svalka sig på. När man är så där överkokt som man blir när det är över 30°C ute.  

Nu är det bara två av alla våra sex barn som bor hemma. Här om dagen påminde Facebook mig om att det är 17 år sen vi flyttade in i vårt hus. Än känns det inte tomt och stort och jag älskar mitt hus, som faktiskt fyller 100 år i år. Jag tror inte det kommer bli så svårt att fylla ut tomrummen. Eftersom heminredning är ett intresse så ordnar det sig nog. 
Jag tittade på TikTok här om dagen och såg en liten film om en tjej som bor i en lägenhet i centrala Stockholm. För utom att hyran var helt galet dyr så var lägenheten på 35m² Det i sig är väll ingen ovanligt storlek på en etta men jag fick nästan cellskräck när jag såg filmen. Bara mitt kök är 45m². De och andra sidan är ovanligt stort men det var inte det som var grejen utan det att det inte fanns någon balkong. Gick man ut ur porten var man liksom mitt i stan. Det är mångas dröm men för mig vore det en mardröm. Nej jag är varken en storstads eller lägenhets tjej. Utbudet på precis allt är större i städer. Ja utom på natur, skog och gräsmattor. För ett tag sen fick vi slut på mjölk och Kefir. Så jag satte mig i bilen och åkte till vår lilla Coop butik. Då kände jag en sån enorm tacksamhet över att ha hittat min plats på jorden. Tänkt om jag bott på en större ort och min närmaste butik var en stor Ica Maxi, som jag hade behövt gå in i för en liter mjölk. Jag hatar att handla och brukar alltid försöka få någon annan i min familj att göra det. Hade jag inte haft min lilla Coop hade jag vägrat att handla helt och hållet. Nu har nog detta med min ADHD att göra men jag får nästan panik när jag kommer in på en stor matbutik. Butiker som är uppbyggda som IKEA går bättre. Där inte alla saker pockar på uppmärksamhet på en gång. Hur jag kan jag shoppa i timmar på Gekås då? Det kan jag egentligen inte. Det medför ett väldigt stort stresspåslag och kräver tid och planering. Jag har en lista innan jag går in där med en plan som är ganska detaljerad. Det kan förutom själva inköpslistan även stå: kolla på väskor, eventuellt köpa en blå väska. Annars vill jag kolla på allt och irrar omkring och får inte med mig något eller 200 saker jag inte behövde. 

Jag förstår verkligen inte hur det kommer sig att almanackan blir helt full från början av maj till mitten av september. Det är som om allt ska hinnas med just under den tiden. Det är kanske inte konstigt att man tycker att det är skönt när det blir höst och lugnt igen. Det är ju oftast roliga saker som fyller almanackan. Jag vet att jag behöver lägga in tid för återhämtning också och det är ju den som får stå tillbaka när man vill göra roligare saker än att vila. 

I år har vi kört student x 2. Det är två av mina syskonbarn som tog studenten. Det är en stor dag i livet när man tar studenten och det är roligt att jag fått vara med och delat deras dag. Vi samlade alla kusinerna på bild. Jag tror vi inte fått med alla på samma bild på över 10 år. Eftersom mina två stora har en bit att åka och studenterna var två dagar i rad fick jag ha dem hemma över natten båda två. Det tillhör inte vanligheten precis.