Oxhälja, kålsoppa och val

Efter 2 år med pandemi och inställda marknader var det så dags för Oxhälja igen. Mycket mindre än vanligt med med allt traditionellt som det ska vara, väskor, krimskrams, kokosbollar och marknadsnougat. Det är också tradition att koka kålsoppa och det ska då göras efter konstens alla regler med fläskben och lagom mycket sirap när man steker kålen. 

Eftersom vi skulle samlas för att fira Linnéas 18 års dag på fredagen så kom Lollo hem och jag hade äran att få umgås med henne och hennes Daniel hela helgen. På fredagen fick vi träffa alla våra barn samtidigt och de gör mig så varm i hjärtat.  

Jag har också gjort med medborgerliga plikt och varit och röstat. De är bara att vänta och se hur länge det dröjer den här gången innan vi har en regering. 

När Oxhälja är över är det höst och det känns i luften på något sätt. Vi har varit i skogen och plockat svamp och bär. Det är så skönt att vara i skogen, terapi för själen. Ser ni kortet på mig och Emil och kusin Hampus så ung har jag visst varit en gång 😂 men anledigen till att jag lagt upp bilden är för att det är så där långt hår jag ska ha en gång till i mitt liv. Innan det blir grått, jag är på god väg nu. Jag har dock mycket tjockare hår nu än jag hade då så det är så varmt på sommaren med denna pälsmössa på huvudet. 

Apropå päls så fick jag ett fint kort på min hårboll också. Maken till sur katt får man leta efter. Hon gillar mig, Linnéa och...... nja det är nog bara vi två hon gillar. Micke kan få klappa henne ibland men det går inte att fjäska för henne. 

Två veckor efter Oxhälja var det marken i Storfors mina små snuttisar sprang minijoggen och även vår marknad har krympt. Var de 10 knallar så var det nog inte mer, typ som en torgdag. Nej de är mycket som förändrads av pandemin och som nog aldrig kommer tillbaka som exempelvis billig el 🙈 Jag oroar mig faktiskt in för vintern. 👍🏻