Liseberg, 8 mil och svamp i skogen

Det blev absolut ingen träning på torsdagen för mig :( Huvudvärken över gick i migrän och eftersom jag inte kunde vila så kom illa måendet i vågor över mig. När Louise, Emil och jag var på Ikea och shoppade till Emils studentrum trodde jag att jag skulle kräkas. Jag tog en migrän tablett men det tog många timmar innan värken försvann och då kände jag mig helt slut. Fast vi fick tag i det mesta som han skulle ha till sitt rum och det kommer bli jättefint när vi blir klara. Självklart kommer det lite bilder på det sen

I fredags åkte jag lillasyster, Wilma, Lollo och Ninni på en tjejdag till Liseberg. 
Vi hade verkligen en toppen dag men köerna var extremt långa så väntan blev väldigt tråkig. 

Jag var så modig att jag faktiskt åkte HELIX (lånad bild) Även om jag skrek nästan hela tiden. Jag försökte verkligen vara tyst men det gick inte för det var så jäkla läskigt. Lollo höll på att skratta ihjäl sig åt mig. 

Mina tjejer är inte rädda för något så de åkte allt! Det gjorde jag också när jag var liten men nu är jag ju så åksjuk att går det runt så kräks jag och det vill man inte göra i en karusell. Helix var dock så hemsk att jag inte hann må illa. 

Jag blir väldigt stolt när jag gör något som jag är lite rädd för. Ja nu tänker jag inte på att jag åkte Helix utan på att jag vågar köra själv ner till Göteborg, hitta parkering och köra hem igen. Det kanske inte är något för en del andra men jag brukar inte våga göra sånt själv. Micke min älskade make pushar mig till att våga saker som jag vill. Som Islandsresan, jag var helt livrädd men jag gjorde det själv och tog mig både dit och hem!  

Att bara vi tjejer åkte har en väldigt enkel förklaring men en förklaring som är väldigt svår att acceptera för mig. Gustav ville inte med. Det gör ont i mamma hjärtat att åka bort och göra något så kul som Liseberg och inte ta med alla barn. Det är det här som är svårast med att ha ett barn med funktionshinder. För Gustav gillar inge karuseller och inte köer. För honom skulle Liseberg varit en plåga men trotts det grät jag en skvätt för hans skull. Jag frågade honom 100 gånger om han inte blev ledsen för att vi åker. Till slut sa han bestämt till mig: NEJ mamma jag blir inte ledsen, det enda jag blir ledsen för är om du tvingar mig att åka med! Jag får lov att lära mig att förstå detta fast det är svårt. Svårt att acceptera att han inte har samma sociala behov som andra barn. Svårt att acceptera att han är lycklig när han får vara ifred och råda över sin egen tid. 

Igår blev det cykling i alla fall och då blev det 8:an 
Cyklingen går väldigt bra just nu! Känner mig stark och följer mitt träningsprogram. 

Idag blev det en tur till skogen med Lizette och Urban

Vi passade på mellan skurarna om man säger så. Vi hittade inte så mycket kantareller men det kommer räcka till några mackor i alla fall.

Idag fick jag äntligen inviga mina Friluftsbyxor från Engelson mycket sköna och praktiska! 

4 kommentarer:

  1. När du har barn med npf-diagnoser så får du gå in som ledsagare (gratis) och barnet med sällskap får ett speciellt armband som gör att ni aldrig behöver stå i kö (ni går före) och ni kan sitta kvar och åka om samma attraktion flera ggr. Detta gäller på både Liseberg och Gröna Lund vet jag helt säkert. Har även hört att fler ställen, som t.ex. Kolmården och Skara Sommarland har liknande arrangemang. Ring innan för att få mer exakt information. Nina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset Nina! Jag har hört det förut men det blev inte aktuellt eftersom Gustav inte gillar karuseller. Kram

      Radera
  2. Jag kanske minns fel men har inte Linnea ADHD? Då gäller ledsagarpasset också./Nina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det visste jag inte att det gjorde faktiskt. Linnéa är under utredning men verkligen något att tänka på till nästa mängd för hon älskar karuseller!

      Radera