Tolkningsföreträde, förfrukost och inga viktmål

Jag har lärt mig ett nytt ord. Eller ordet har jag hört förut men det är när jag verkligen tänkte på vad det innebär och vad det innebär för mig som jag kom på vilket bra ord det är:
TOLKNINGSFÖRETRÄDE 
Ni som följt mig här på bloggen vet att jag är en tänkare och funderare. I mitt huvud är det när ordet sätts in i en fråga som det blir häftigt och får mig att tänka till. Vem har tolkningsföreträde i ditt liv? Man tänker ofta på vad andra tänker och tycker men frågan är ju om de har företräde att tolka det du gör? Svaret är ju självklart nej!  Jag ska i alla fall ta med mig det här ordet och använda det när jag känner mig osäker på saker och ting för i mitt liv har ingen tolkningsföreträde framför mig från och med nu! 

Ja nog om det nu. I natt föll årets första snö! 

För min skidåkning är det toppen, även om det inte bara är att dra på sig skidorna redan nu precis. Jag och några vänner planerar att åka till Torsby skidtunnel till helgen. Det är riktigt häftig där ska jag säga och jag behöver åka skidor. Behöver då en massa mil i benen. 

Fy vad jag påverkas av mörkret, det gick länge trotts allt i år, jag brukar känna av det så fort vi går in i november men nu var det inte förrän nu faktiskt som tröttheten kom. Jag tror att det är mina många och långa promenader ute i dagsljuset som är en bidragande orsak till att jag inte gått ner mig så i höstnedstämdheten och tröttheten i år. Jag har också med tiden blivit väldigt mycket bättre på att hantera den här nedstämdheten och framför allt har jag lärt mig att acceptera den och också förstå att den faktiskt går över. Jag försöker sänka kraven på mig själv lite och hushålla bättre med min energi. 

Mat är energi och det får jag tala om för mig själv hela tiden! Jag har ju som sagt bantat hela mitt liv och än har jag inte kunnat släppa tanken på vikten även om jag inte bantar längre alls. Jag läste att det är så typiskt kvinnor att alltid ha just viktnedgång som ett sekundärt  mål fast man kanske enbart borde fokusera på sina träningsmål. Jag jobbar på det här och fram i vår när jag måste cykla så där 8-10 mil ett pass i veckan minst måste jag ju äta så jag orkar göra det och hoppas tills dess lyckats släppa tanken på vikten. 
Detta blev i alla fall min förfrukost. Ja när jag ska träna äter jag förfrukost och så mer frukost när jag kommer hem. Har jag för mycket mat i magen när jag ska ta i och lyfta känns det som om den ska komma upp tillbaka. Förfrukosten består idag av, fettkaffe och under allt det där rökta älgköttet ligger en proteinmacka med smör på :)
Emelie på gymmet har gjort ett träningsprogram åt mig och i tisdags körde jag första passet som var för armar. När jag kom hem var jag så trött i dem att jag hade svårt att tvätta håret och Linnéa fick hjälpa mig när jag skulle sminka mig. Jag trodde jag skulle få mycket värre träningsvärk än vad jag fick! 

I tisdags var det dags för Linnéa utredning. Det krävdes mycket av henne att orka genomföra det och efter åt när de frågade hur hon tyckte det var svarade hon: det var förjävligt! Innan jul ska vi få svar och jag väntar med spänning på vad det kommit fram till. 
Även om hon tyckte utredningen var jobbig hade vi en jättemysig dag Linnéa och jag. Linnéa shoppade och så käkade vi lunch på Bergvik. Det har blivit så fint där! 

Innan den här snön kom och det blev lite kallare har vi ju haft en väldigt mild november och så sent som 9 november har jag nog inte cyklat ute förut. 

Det var 10 grader varmt så det var till och med ganska optimalt att cykla. Mina tromocykelbyxor var verkligen en bra investering. 

Precis som förra torsdagen står det idag marklyft och knäböj på träningsschemat. 

Det är så himla kul men jag gjorde en grej som man inte ska göra. Jag provade om jag orkade lyfta 80 kg i marklyft och det gjorde jag. Eller inte kanske, jag lyft upp stången men krummade ryggen en aning så jag fick lite ont efteråt. Så mitt lyft på 80 kg räknas inte. Fortfarande är mitt mål att lyfta min egen vikt. Vore väldigt praktisk om jag gick ner i vikt samtidigt som jag blev starkare men det var det där med att inte ha några viktmål ja! 

I helgen var vi bjudna på fest i Ludvika hos Mickes kusin. Det var en mycket trevlig kväll. God mat, sång och massa skratt.  

Många alldeles unika uppträdanden :)

och de finaste vänner man kan ha! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar