Magsjuka, elaka barn och träning

Linnéa var hemma måndag - onsdag från skolan för att hon hade feber. Igår skulle hon få gå till skolan igen men då fick hon magsjuka. Det är inte så kul att vara sjuk precis :( 
men Lillbus har egna sätt att roa sig :)

Det finns inget värre än när barnen är sjuka eller ledsna tycker jag och igår hade jag en väldigt ledsen son här. Han skulle vara med några kompisar de skulle bara hem och slänga av den ena tjejens väska. Gustav väntade och väntade men de kom inte tillbaka. Det hade ju kunnat göra vem som helst ledsen men har man dess utom Asperger så förstår man liksom inte alls varför de gör så här. Jag hoppas att det är ett missförstånd att det var meningen att han skulle komma efter. Han skulle prata med dem i skolan idag. Som mamma vill man ju reva upp hela jorden, springa efter de här ungarna och skrika åt dem för i hjärtat på en gör det ont på riktigt när ens barn är ledsna. Jag hoppas detta löser sig och att det var ett missförstånd. Jag lade i alla fall ner massa tid på att trösta och försöka förklara ur alla möjliga tänkbara scenarier. Han var i alla fall vid gott mod när han gick till skolan idag. Men fy vad barn kan vara elaka mot varandra

Det har varit så underbart väder några dagar nu så jag har sån lust att träna och det har jag också gjort. Igår blev det cykelintervaller i uppförsbacke, alltså man måste vara nära på idiot för att ge sig på något sånt! Blodsmak i munnen men det blev 35 minuter och sen lite armträning på det. Jag har verkligen tyckt att det är svårt att träna armarna för det känns som om det inte ger något resultat men nu är jag väldigt taggad faktiskt för äntligen så känner jag att det blivit skillnad framförallt när jag cyklar. Jag får inte alls lika ont i axlar och skuldror av det statiska just för armar och axlar som det blir när man cyklar. 
Fast jag fick betala lite högre för backträningen igår än jag tänkt mig för höften gillade inte belastningen som det innebar. Fast det är så skönt att vara igång med träningen igen! Jag som aldrig tränat förut kan inte förstå hur det blev så här? Jag trodde inte att jag skulle bli en träningsmänniska men det är ju bara positivt att jag blivit det. 

En sak som jag verkligen inte trodde på var att man blev pigg av att träna. Att slita ont och hårt i 1 timma skulle få mig pigg... nej det var ju inte alls logiskt. Så om jag redan var trött och typ bara orkade ligga och se på TV kunde jag ju omöjligt blir piggare av att anstränga mig med träning också. Fast detta har verkligen motbevisat sig massor av gånger. Ju mer jag tränar ju piggare blir jag! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar