16 år, träning och ljudböcker

Just nu sitter jag och väntar på att solen ska få upp temperaturen lite så att jag kan ge mig iväg på en cykeltur. Det är sista lediga dagen idag och den här ledigheten har varit väldigt välbehövlig. 

I måndags fyllde Emil 16 år. Som alla andra mammor som har barn i övre tonåren säger: vart har tiden tagit vägen?

Magnus och Emil för 16 år sedan. I år önskade han sig inträde till Dreamhak och det fick han så klart.

Frukost på sängen fick han också, liksom sin mammas skönsång ;)

Har ni sett något så vackert?

I helgen som gick var det Picacon i Kristinehamn. Picacon är ett konvent, såna där som Lollo är runt hela i Sverige. Nu var det ära och Lollo tog hand som sina småsyskon en stund, så de fick vara med. Linnéa var utklädd till någon en skogs alv.

För mig har det varit så att när jag väl började träna och det blev en del av mitt liv, så kunde jag inte vara utan träningen. Jag ville träna mer och mer hela tiden och det gjorde jag också. Tyvärr så gick jag ju sönder helt och hållet men nu tror jag att jag hittat rätt och kommit till en väldigt viktig insikt. Både med träningen och mig själv. Jag tränar för min skull! Jag tränar för att hålla mig frisk, inte för att passa in! Jag tränar för att få en stark kropp inte en skadad sönder tränad kropp! Jag tränar inte heller för att gå ner i vikt längre. Eftersom jag väger för mycket så vore det ju roligt om jag blev lite lättare men det är inte alls syftet med träningen. Jag har efter många om och men bestämt mig för att
JAG DUGER SOM JAG ÄR!

Alla duger vi som vi är! Detta är så klart lätt att säga men väldigt svårt att känna ända in i själen men det känns som om jag är på rätt väg. 
I lördags körde jag min vanliga cykelrunda på 34 km för första gången i år. Det var härlig men det gick inte fort och jag var väldigt trött i benen redan innan för att jag hade kört ett benpass dagen innan. En sak som jag märkt. Jag har tränat ganska mycket armar ett tag för att jag har ju inte kunnat annat eftersom benen varit som dem varit och det har gjort att jag inte alls domnar så mycket när jag cyklar. 

Jag lyssnar på väldigt mycket böcker, storytel är det bästa som hänt mig, ja nästan i alla fall :) Är man dyslektiker som jag så finns det verkligen inget bättre. Fast ljudböckerna har också en väldigt avstressande funktion hos mig. Jag har svårt att åka till en butik och handla för det stressar mig något oerhört men med ljudbok i öronen funkar det jättebra! Många av de böcker jag lyssnat på den sista tiden handlar om personlig utveckling. Jag tycker det är väldigt intressant hur man kan med sin egen kraft och egna tankar få ett bättre liv. 

Jag brukar säga att jag samlar guldkorn från alla böcker. Det kan handla om allt möjligt och man får massa nya insikter plus att det lär mig en massa saker om andra människor också. En av de största lärdomarna är nog insikten om vem mitt liv är till för och vem det ska vara bra för. Den enorma frihet som det gett mig att inse att mitt liv är mitt. Det låter som en självklarhet kanske men det har verkligen inte varit det för mig. Jag har velat passa in och vara som alla andra. När man väl inser hur lite andras liv har med mitt att göra blir man fri. Att sluta jämföra mig med andra skulle jag också vilja sluta med helt men där har jag en del att jobba på än. 

I tisdags var jag hem till den här tjejen och pratade lite livsfilosofi <3. 

Min fina Zätt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar