Mitt i semestern.

Nästa vecka har vi 4 dagar som vi är lediga hela familjen samtidigt. Då vill jag hitta på något, resa bort ett tag. Så jag överlät detta till barnen och frågade vad vill ni göra? Det måste ha varit ett av de största misstag som jag gjort för ingen ville göra samma sak.... så problemet kvarstår vad ska man hitta på?

Även om vi inte ännu kommit på något som vi kan göra de där 4 dagarna har semestern varit toppen så här långt. Vädret hade kunnat vara bättre men det hjälper ju knappast att gnälla om det.  

Det här gänget var på besök en av dagarna. Ubbe, Lizette, Wilma, Therése och Astrid. Det blev glasskalas av bästa sorten! :)

Jag har också passat på att dra igång min träning på allvar inför Lidingöhalvan den 26 september nu under mina semesterdagar. Jag har gjort ett eget träningsschema som jag ska hålla mig till, för att på så vis se till att höfter och fötter håller. Det viktigaste är att jag INTE tränar mer eller längre sträckor än jag planerat. Kan ju säga att det inte fanns på kartan för tre år sen att mitt problem skulle vara att jag vill träna för mycket. Det går att få fart på även den värsta soffpotatisen tydligen.

Träning i uppförsbacke ingår i träningsschemat, vilket bara kan betyda att jag måste vara galen för det är en hemsk träningsform. Fast det ger enormt mycket både benstyrka och kondition. Jag kör detta istället för rena intervaller. 

Tillsammans med min barndomsvän Therése och hennes barn var vi till Sannabadet och på lek och luft en av dagarna.

Louise, Elliott och Astrid. Det blev en mycket trevlig dag. Therese och jag har känt varandra i 35 år.. oj vad jag kände mig gammal nu! 

Ja gammal ja! Till hösten flyttar min son till Karlstad för att gå i skolan. Efter många om och men fick jag tag i ett studentrum åt honom. 

Det kommer bli jättebra men det kommer också bli jättejobbigt för mig. Hönsmamman måste släppa taget och det är inte så lätt kan jag säga. Jag har börjat förstå att det kommer en tid när jag inte längre kommer ha några barn hemma. Det är långt kvar men den tiden har liksom inte funnits förut för det har varit så himla långt dit. Nu finns den inom en överskådlig framtid och det orsakar lite ångest faktiskt. 

På mitt träningsschema ligger inte bara löpning även om det är det jag skulle behöva göra mest av allt. Jag har lagt in cykling varannat pass så att benen ska få vila från löpningen och återhämta sig men att jag ändå ska få jobba med kroppen.  

När schemat väl är gjort så får man följa det även om det inte känns helt kul att cykla i kräkregn så vet jag att planen måste följas 15 km som Lidingöhalvan är en väldigt lång sträcka att springa. 

En av dagarna var vi till Lesjöforsmuseum. Helt klart värt ett besök om du har vägarna förbi där. inredda rum från olika tidsepoker.

En frusen Louise och Micke, varmt har det inte varit nej! 

På vägen hem stannade vi i Filipstad för att prova den beryktade vulkanpizzan. 

Vi delade på en Micke och jag. Det räckte kan jag säga, den var god men också mäktig! 

I söndags körde jag 5 km på elljusspåret. 

Jag är så himla nöjd med löpningen även om jag nästan kräktes när jag kom tillbaka till bilen. Att jag ens kan springa när jag är så tung känner jag är en bedrift som jag ska vara nöjd med. Det är inte så många som har 30 kg övervikt som mig som ens försöker skutta runt på elljusspåret. 

Men som jag sagt, jag har slutat banta. Jag har gjort det i hela mitt liv och jag orkar inte längre. Jag tänker träna och äta bra mat så ofta som möjligt men jag kommer också äta sånt som inte är bra om jag vill som en vulkanpizza och hallonskallar som jag älskar!