Foten, farmor och Halloween

Del 2 får vänta lite, bloggen behöver ett vanligt inte så djupt inlägg. 

Jag börjar må riktigt bra igen. Saknar min träning så fruktansvärt mycket bara.

Tog en promenad på lördag morgon och det var hur underbart som helst men jag fick så klart ont i foten. Nu ska jag till sjukgymnasten snart så får vi se vad dom säger. 

I fredag var vi till farmor, snälla goa farmor. Som jag skrivit förut är hon inte min farmor utan barnens men hon betyder så mycket för mig. 

Hos henne är alltid allt som det brukar, tiden står stilla hon kramar om och är så varm. Hon är gammaldags men så är hon också 85 år men man kan ändå prata om allt möjligt och är helt fri från att döma någon, hon är så ärlig och hjärtlig.  

Eftersom det var Allhelgonahelg så var vi till Magnus grav på vägen hem och tände ljus. Det blev fint.  

Linnéa hade bråttom när vi kom hem, hennes kompisar väntade. Jag hade lovat att sminka alla tre tjejerna och för de skulle ut och gå bus eller godis. 

Detta med Halloween en högtid som jag tycker behövs i höstmörkret men som jag tycker är så olyckligt att vi i Sverige firare samtidigt som allhelgonahelgen.  

I vår familj blir den en blandning, det blir ljus på graven och spöken.