Löpning, frihet och smärtor

Jag har ont i min fot! :(

Det för troligen en inflammation i senfästet i hälen. Detta är alltså ytterligare en inflammation i min kropp. Träningen handlar bara om rehab känns det som. Det är 13 veckor sedan jag fick en kortisonspruta i höften och nu tyckte jag att höften var okej när jag sprang i tisdags men fick lite ont i den igen. I julas drabbades jag av en stressfraktur i underbenet efter att ha plågat mig 7 km med en jävla smärta... jo jag borde kanske inte fortsatt springa när det gjorde så ont men jag hade ju ett rekord på gång och vad kunde vara farligt med den smärtan? Det är ju inte så att man kan gå sönder mitt på benet liksom.... eller det kunde man visst.. 
Jag verkligen älskar att springa. Jag känner mig fri, att springa fram, röra sig fort att fortfarande springa efter 4 km. Att kroppen kan, att JAG har kondition att springa över en mil, att jag kan springa i 2 timmar.  Med musiken i öronen, bara jag och mina ben. Mysjogg, spelar ingen roll om det regnar det är så skönt och jag får så mycket energi av det! MEN min kropp håller inte :( måste jag inse. Minns ni min löpchoach Ida? Jag skrev till henne i ren frustration när jag på onsdagmorgon inte kunde stödja på min fot. Jag fick som vanligt väldigt bra svar och en del att tänka på och fundera igenom. 
  • Syfte
  • Mål 
Det är två punkter jag ska fundera lite kring. Jag har i alla fall beslutat att jag måste läka ihop till 100% innan jag springer igen. Fick nämligen helt klart för mig att efter Idas svar att springa med skador kommer aldrig göra mig till en bra löpare.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar