Lio, det svarta hålet och Marie Kondo

Det kommer att bli en fin dag men -8.9°C är faktiskt på tok för kallt. Jag vill ha vår nu! En annan sak som jag vill ha är en ny laptop. Fast det är aningen onödigt kanske. Eftersom jag gillar att skriva så vill jag kunna göra det och på paddan kan man inte alls skriva om man tänkt sig ett långt blogginlägg. Den här laptopen som jag skriver på nu är över 10 år och dessutom full i virus så den funkar inte tillfredsställande alls. 

Som jag skrev sist så skulle jag inte tro på att det var sant förrän jag höll burken med Lio i min hand

Jag har fått chansen att prova detta! Det enda jätteunderliga är behandlingsschemat jag fått. Min mamma som inte tycker att jag ska vara min egen läkare. Utan tycker att jag ska följa doktorns schema.. ja det skulle jag kanske göra om man var en vanlig person men nu är ju inte jag som andra och jag är verkligen ingen lydig människa om något verkar knäppt. Vad är det då som är så galet att jag inte vill följa doktorns schema? Jo Lio är inte som Levaxin. Det är alltså ingen depåtablett som man får effekt av efter att man ätit den under flera veckor. Lio är direktverkande och har sin högsta effekt efter 6 timmar. Många som äter Lio äter det 3 gånger om dagen. På mitt schema ska jag äta det 2 gånger i veckan???????? Det blir ju lite som att behandla smärta med Ipren 2 gånger i veckan. Fast jag tänkte att det kanske finns någon vits med detta och tänkte att jag skulle vara en lydig patient men sen släppte jag den tanken och kör mitt eget race som vanligt. Fast skämt åsido, så har jag fått en ganska hög dos av Lio att ta på en gång och jag vet inte riktigt om jag vill utsätta mig för den höga dosen på en gång. Så jag delade tabletten och tog bara en halv till att börja med.

Nu över till något mycket roligare än min sköldkörtel och medicinering. I fredag var vi och hämtade vår ”nya” hudbil. Vi snabbade oss hem, packade och drog i väg på premiär tur. Det fick bli till vår favorit plats vid Vänern.

Mys!

På lördagmorgon vaknade jag av fågelkvitter och lugnet. Just där och då konstaterade jag att livet inte kan bli så mycket bättre. Det är väll tur att man kan få uppleva även euforisk lycka ibland när man ibland faller ner i ett svart hål.

Apropå svarta hål så kom mina barn till mig igår kväll för att visa och diskutera den här bilden. Den första verkliga bilden på ett svart hål och också det som bevisar att det existerar. Jag, Gustav och Linnéa har exakt samma vetenskapliga intresse. Så det var en stor dag för oss igår. Det blev matte på hög nivå när det skulle räknas ut hur många mil det var till det svarta hålet. För icke matte intresserade kan jag säga att det är så ända ini helvete långt. För de som vill ha mer exakt så kom vi fram till att det är 5,2x10¹⁸ mil eller så kan man säga 5,2 triljoner mil som sagt, ini helvete långt helt enkelt. 

Idag är jag ledig och har tänkt att ta det lugnt och njuta. Min enda plan är att ta en promenad om jag orkar. 

Jag är glad att jag kommer ut på promenader ibland i alla fall. Jag saknar verkligen min träning och att få springa. Det är en sorg att den orken inte finns längre alls. Jag hoppas en dag bli tillräckligt frisk så att det ska fungera. Eftersom jag inte visste hur jag skulle reagera på den nya medicinen så har jag inte planerat något idag. Jag skulle vilja åka och handla lite grejer till min husbil och så blir det nog. 

Tyget i husbilen är verkligen inte vackert. Just orange är en färg som tycks förfölja mig. När vi flyttade hit där vi bor nu. Var vardagsrummet klätt med en orange tapet och nu när jag hittar en perfekt husbil är klädseln så klart orange. Jag vill klä om den men det får bli ett senare projekt. Under tiden får jag göra det bästa av det man har. Jag hittade den där kudden med papegojan på Dollar Store och föll för den direkt. Jag har förresten inte april som någon shoppingfri månad. Fast fortfarande ska saker vara genomtänkta och i första hand ska jag återanvända saker som jag redan har. Husbilen har fått nya draperier och de har jag sytt av gardiner som jag redan hade! 

Den stora vackra eken vid Baggerud. Jag undrar hur gammal den är? Visst är den vacker? 

Tillbaka till ämnet eller... Har ni hört talas om Marie Kondo? Det hade inte jag gjort men såg ett program på TV om henne och det passade precis in i min nya mer genomtänkta och mer minimalistiska livsstil. Jag har inte läst allt och någon minimalist blir jag aldrig men kolla detta

hon har massa smarta idéer för ordning och reda. Som detta, ett sätt att vika kläder så man ser vad man har.