Volvo, Göteborg och sensommar

 Igår var Micke och jag till Örebro och kollade bilar. Vi har nu bestämt oss och bara det är ett stort framsteg.

Det kommer bli en Volvo en XC60 eller en V90. Vi ska bara hitta rätt bil för oss att köpa.. så fortsättning följer.

Förra helgen var jag och mina barn till Göteborg. Vi har inte gjort något tillsammans i sommar. Lollo och Emil har jobbat och det är inte så enkelt att hitta något som passar alla. 

Ett besök på SF bokhandel och Universeum blev det.

Plus en natt i husbilen på ställplats i Partille

Emil har inte varit hemma så mycket i sommar så det var så gott att få ha med sig både honom och Elin till Göteborg.

Ju piggare jag har känt mig ju gladare har jag också blivit. Det finns ju en självklarhet i det så klart. När de enda man orkar eller tvingar sig att orka är att gå till jobbet blir ju livet inte så kul, hur mycket man än tycker om sitt jobb.

Nu när mina krafter börjar komma tillbaka har jag så smått börjat våga planera att göra lite saker i höst.

I september ska jag, Linnéa, syster Sandra och hennes Elis till Dovre fjäll. Linnéa ska äntligen få besöka snöhätta som hon missade när hon bröt sin arm på skolresan förra året.

Jag har funderat väldigt mycket sen jag blev sjuk (sköldkörteln) eftersom det var mycket av det som satte sig i huvudet på mig. Jag har läst så mycket självhjälps böcker och visst kan en del saker hjälpa men just orden som klingade högst i mitt huvud när jag mådde som sämst var Kay Polaks ord: att välja glädje. De orden fick mig till och med att må ännu sämre. Jag trotts allt jag läst, trotts att jag försökte att se positivt fick inte till det. Att inte lyckas när det är så enkelt som att bara välja glädje istället för negativa tankar. Nu inser jag att det faktiskt inte funkar så. Det kan vara en god vägledning men den som är deprimerad har naturligtvis inte valt det.

Fast nu tror jag ändå att jag hittat min väg och detta med en helt ny insikt om mina tankar och det är just att ta tankarna för vad de är just bara tankar och inte värdera de negativa högre. Inte försöka att tänka på ett annat sätt utan bara förlika mig med att jag har huvudet fullt av negativa tankar men även positiva. Låter detta flummigt, filosofiskt men intressant så rekommenderar jag dig att läsa. 

Har man som jag ett virrvarr av tankar i huvudet och om man känner att man måste ha förklaringar på allt, så är boken jättebra. 

Jag har förresten fått tid för ADHD utredning i höst. Det ska bli väldigt intressant. Jag har väntat på tid i 4½ år "bara"

Jag fyller 42 år i år och jag har verkligen genomgått en livskris. De senaste åren. Någon sa till mig att livet börjar vid 40 och det ville jag absolut tro på. Bara det att jag känt mig förbrukad och gammal. Anledningen till det är många självklart har hormonerna spelat stor roll och gjort alla reaktioner kraftigare än det annars kanske varit. Fast sen har 2 barn flyttat hemifrån. Jag är inte lika behövd som förut.

Fast man får nya roller och det är nog det som tar lite tid att vänja sig vid. 

Att det finns en liten människa som ropar mormor och som somnar på min arm tätt, tätt in till. Är en ny roll som jag verkligen älskar att ha.

Jag älskar att det är sen sommar och början till höst.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar