Idag börjar jag att medicinera med Lavaxin för att få upp ämnesomsättningen som är för låg. Jag har hört att jag nu måste ha tålamod och det ska jag försöka koppla på. Jag har stora förhoppningar om att jag nu äntligen kommer få känna mig som mig själv igen.
Jag är piggare nu, även om jag inte direkt börjat träna igen. En veckas semester var verkligen behövligt.
Jag och min Therese var på Selma spa i Sunne. Det var jättemysigt. Middagen på kvällen hade kunnat vara lite större men annars var allt perfekt!
Sen att veta att jag är sjuk och inte bara blivit lat som jag faktiskt trott gör ju att jag ser på mig själv på ett annat sätt. Även mina vikt problem fick ett nytt perspektiv. Jag har kämpat med min vikt i flera år och vad jag än provat har jag inte fått några större resultat trotts att jag verkligen varit strikt. Nu är det inte säkert att jag kommer få någon effekt på min vikt av att jag börjar äta medicin men att få svart på vitt att det finns en hormonell anledning till att det inte funkar att banta för mig gör ju att jag helt kan släppa det och sluta försöka så hårt.
Det är väldigt många saker i mitt liv som fått ett annat perspektiv sen jag fick min diagnos. Att just känna sig så utmattad som jag gör hela tiden är ett symptom. Fast det är väll ändå konstigt att det ska till en sjukdom för att jag ska inse att jag måste vara snäll mot mig själv och inte kämpa på så hårt som jag gör och tvinga kroppen till saker den inte orkar.
I helgen var den här lillfisen hos oss.
Förutom att bada så sov vi middag på soffan hon och jag. Lite över en timma med henne sovandes tätt in till, det är underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar