Golf, höst och andlighet

Det var länge väldigt osäkert om jag skulle spela golf någon mer gång i år men så fick jag med mig min faster på en runda. Att tro att man ska kunna prestera något när man aldrig spelar är ju inte att tänka på men det blev en härlig tur i den fina höstsolen.

Jag älskar hösten just nu, sen när vi kommer fram i november tycker jag inte att den är lika njutningsbar. Jag går alltid ner mig lite under sen hösten men har också märkt att sen jag de senaste åren börjat med D vitamin redan i september blir det bättre. Det är såklart avsaknaden av ljusen som gör mig nedstämd under senhösten.

Jag är tacksam för många saker i livet faktiskt och våra barnbarn är verkligen en av dem. Ni vet när de här små ropar mormor och kommer och kramar om en, ja då är det nästan så hjärtat går sönder av kärlek. 

Jag och Linnea har fått uppleva en väldigt häftig grej vi var hos min vän Rosie och träffade en kvinna som är medium. Vilken grej!! Jag är ju sån som aldrig trott på sånt där och vifta bort det med att man inte inte tro om det inte kan bevisas. Fast jag har tänkt om. Det är ju så att om något ger mig ro och glädje så spelar det ingen roll om det är sant eller ej för då har det ändå fyllt sin funktion. Jag vill verkligen jobba på min förmåga och lära mig mer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar