Att fira något, gravitationstest och en paviljong istället

Det blev en paus här på bloggen. Inte för att det hänt något särskilt dramatiskt – bara det vanliga livet som rullat på. När det gått ett tag känns det svårt att komma igång, som att jag borde skriva något stort eller viktigt. I verkligheten är det mest småsaker, vardag, skratt, oro, blommor, trötthet och idéer som far förbi. Våren kom och gick och så var det helt plötsligt sommar och 3 veckor kvar till semestern.

I år har vi inga planer alls. Vi får ta det lite som det kommer tänker jag och framför allt efter vädret. Jag har inte tänkt mig en regnig semester i husvagnen utan då är jag heller hemma med min stora TV att kolla serier om det blir regn. Fast nu hoppas vi på sol och lagom varmt till semestern.

Vi har ju också planterat massor i trädgården och växthuset så då är det ju inte bara att åka hemifrån, utan man måste ju ha någon som vattnar. Det är väll helt underbart att se det man planterat växa. Sen att kunna skörda och göra något av det man själv odlat. När jag får göra det då känner jag mig rik.

Jag älskar ju traditioner och att fira saker och varför ska man inte passa på att fira något när man kan. Vi har bott 18 år i vårt hus, små tjejerna har fått sommarlov. Jag har firat min mamma på morsdag med att bjuda henne på mat och shopping i Karlstad.

Dagen före midsommar plockar vi alltid en stor bukett blommor tillsammans – jag och mina små tjejer. Det har blivit en tradition, en sån där som bara växer fram och sen plötsligt känns självklar. Vi går där med korgar och saxar, pratar om vilka som är finast, vilka som doftar mest, och hur många som egentligen får vara gula. I år blev buketten riktigt ståtlig och hamnade mitt på bordet, som ett slags hjärta i hela firandet. Jag älskar den där stunden – inte bara för blommorna, utan för att vi gör något tillsammans, år efter år.

Aaron har åkte tillbaka till USA. Det kanske vi inte precis firade, utan då hade vi mer en avslutningsfest. Han var saknad på midsommar. Om han saknade oss är en annan fråga, för han fick otalet bilder och filmer skickade till sig🙈

Jag är inte jättebra på engelska men jäklar vad övning jag fått sen Linnéa träffade Aaron. Det som gjort störst skillnad nu är att jag vågar prata. Vågar försöka förklara även om det blir fel ibland. Som när jag skulle säga att jag är trött på min jäkla hosta men istället sa att jag var trött på att skälla (skälla som hundar gör) 😂😂 Han förstod dock vad jag menade. En gång när vi pratade om sjukvård och skillnader i USA och Sverige sa jag att man oftast gör ett gravitationstest själv innan man kontaktar en barnmorskan om man är gravid. Den gången såg han lite förvirrad ut 🙈😂 Det tog en stund innan han fick förklaringen för Linnéa och jag hade väldigt svårt att sluta skratta. 

Här är jag med mina fyra små troll – fast de är inte så små längre men mina troll kommer de alltid att vara.

Jag är tacksam att alla barnen och barnbarn vill komma hem till Midsommarafton. Att vi alla är samlade händer inte ofta nu, så det känns som om man vill stoppa tiden. Jag är fortfarande helt varm i hjärtat efter den kvällen. Det betyder mer än jag kan sätta ord på – men jag försöker ändå.

Om man firar allt, så tar det som sagt aldrig slut på firandet 😍 Micke och jag firade vår tolfte bröllopsdag. Sen fick jag fira att jag för första gången i mitt liv vann på tutbingon. Vet inte hur många år det är vi har åkt på bingo Micke och jag. Jag har aldrig fått tuta men nu var det min tur 😀 

Vi har skördat årets första gurka i växthuset. Kort och tjock var den men vem är inte det liksom 😀 I år var året vi skulle bygga tak över vår altan... vi har till och med satt undan pengar just för det. Fast nu blev det en paviljong i stället. En till tänker ni som hängt med ett tag och känner oss. Ja det finns ju inte två personer till i den här världen som har svårare för att bestämma sig för något än min make och jag. Så vad man ska ha för tak, om vi ens ska ha ett eller om vi kanske rent av ska flytta är såna frågor som ibland gör att det blir en paviljong istället. 🙈

Sen barnen flyttade är jag huslig typ en gång i veckan. Onsdagar har blivit den dagen jag lagar mat. För hur tråkigt är det inte att laga bara till sig själv. Det är också trevligt att gå ut och äta med mina kollegor, så slipper man ju laga matlådor också. Idag är det onsdag så idag har jag lagat 8 matlådor och gjort rabarber- och jordgubbsmarmelad. Det går ju fort om man bara börjar. 

Jag är dock väldigt sliten, för våren har varit tuff på jobbet och jag har varit sjuk till och från mest hela tiden. Så nu längtar och väntar vi på semester.