När jag väl fattat vad som händer med mig har jag nu äntligen börjat bli "normal" igen. Eller i alla fall lugnar och känner att jag kan luta mig tillbaka lite och låta processen har sin gång. När jag tänker efter så minns jag när Linnéa började förskolan och jag helt plötsligt inte hade någon av barnen hemma om jag var ledig. Det tog mig ett helt år innan jag visste vad jag skulle göra med den tiden.
Nu är den här livskrisen mycket mer komplex den handlar om så hemskt mycket mer. Det är också därför det har varit väldigt snålt med blogginlägg ett tag. Ska jag ens blogga eller har den spelat ut sin roll?
Jag ifråga sätter också vem som skulle ha glädje och nytta av att läsa min blogg. Varför skulle någon vilja läsa just min vardag? Kan man ha en blogg utan syfte? En del delar sin viktresa, en del sin graviditet, en del delar dagens outfit, eller en massa goda recept. Jag delar liksom allt möjligt utan plan och mål. Fast jag gillar att skriva. Friheten i det skriva ordet och möjligheten jag har. Just skrivande var en stor svårighet för mig. Innan datorn kom in i mitt liv skrev jag högst ogärna. När jag sen lärde mig att skriva på datorn och fick upp lite hastighet så kunde jag få ner alla min tankar i text utan att det kostade för mycket energi. Så jag kom på att min blogg faktiskt har ett syfte, det är att jag ska få skriva. Att formulera mina tankar är en viktig del i mitt liv och bloggen har varit ett fantastiskt sätt för mig att få sätta ord på det jag känner.
När man då tappat bort sin orienteringskarta och undrar vem som är jag, vad man vill och hur just min framtid ska se ut. Det måste det nog få ta lite tid att tänka ut det.
Jag har i alla fall bestämt mig för att ta mer hand om mig själv och vara mycket snällare och inte så dömande. Jag har också börjat meditera har alltid tänkt att det är blaj och skrattat åt det men nu är jag nog fast. Så om du aldrig provat gör det!
Men mitt i alla tankar så rullar livet på, som vanligt i 180 km/h känns det som. Barnen har haft sportlov och Louise var på konvent i Linköping.
Nu är den här livskrisen mycket mer komplex den handlar om så hemskt mycket mer. Det är också därför det har varit väldigt snålt med blogginlägg ett tag. Ska jag ens blogga eller har den spelat ut sin roll?
Jag ifråga sätter också vem som skulle ha glädje och nytta av att läsa min blogg. Varför skulle någon vilja läsa just min vardag? Kan man ha en blogg utan syfte? En del delar sin viktresa, en del sin graviditet, en del delar dagens outfit, eller en massa goda recept. Jag delar liksom allt möjligt utan plan och mål. Fast jag gillar att skriva. Friheten i det skriva ordet och möjligheten jag har. Just skrivande var en stor svårighet för mig. Innan datorn kom in i mitt liv skrev jag högst ogärna. När jag sen lärde mig att skriva på datorn och fick upp lite hastighet så kunde jag få ner alla min tankar i text utan att det kostade för mycket energi. Så jag kom på att min blogg faktiskt har ett syfte, det är att jag ska få skriva. Att formulera mina tankar är en viktig del i mitt liv och bloggen har varit ett fantastiskt sätt för mig att få sätta ord på det jag känner.
När man då tappat bort sin orienteringskarta och undrar vem som är jag, vad man vill och hur just min framtid ska se ut. Det måste det nog få ta lite tid att tänka ut det.
Jag har i alla fall bestämt mig för att ta mer hand om mig själv och vara mycket snällare och inte så dömande. Jag har också börjat meditera har alltid tänkt att det är blaj och skrattat åt det men nu är jag nog fast. Så om du aldrig provat gör det!
Men mitt i alla tankar så rullar livet på, som vanligt i 180 km/h känns det som. Barnen har haft sportlov och Louise var på konvent i Linköping.
Jag passade på att hälsa på min fina vän Therese. Vi har känt varandra sen vi var små och jag menar då riktig små 4 år var vi :) Vi har haft så olika liv och levt så långt ifrån varandra i perioder men alltid haft varandra!
Eftersom jag nu ändå erkänt att jag börjar känna mig gammal så kan jag ju erkänna att jag också odlar Orkidéer eller det är fortfarande så att det är de enda blommor som överlever hos mig.
Linnéa vill färga håret blott. Detta är Lollos peruk, alltså det är ju bara färg men hon är ju så blond så hennes hår kommer bli total knallblott!
Sen ska jag avsluta med en sak som gör mig förbannad faktisk PASSAGEN
Jag hade min blogg där mellan 2005 - 2012 då började den krångla och jag flyttade då sidan hit och köpte mig ett eget domän. Men allt jag skrivit har ändå legat kvar på passagen. Nu är det borta. De har stängt ner alla bloggar och allt jag skrivit är borta allt om när Magnus gick bort verkligen ALLT! De skyller på virus, vilket jag inte tror ett skit på de har ekonomiska problem så enkelt är det och förmodligen har de inte betalat för servern där våra bloggar ligger! GRRRR!!
Nu ska jag dammsuga innan jag ska dra till jobbet för några timmars extra jobb pga sjuk arbetskollega.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar