Jag har ju psoriasisartrit

Alla skulle behöva ha en mamma som min! 

Det är inte bara för att hon alltid finns där när man behöver henne, Hon har också fullt med goda råd och ibland när man behöver får man sig en tillsägelse. Igår fick jag lite av varje :) 

Jo som ni som läser min blogg vet så är jag en tänkare. Ja det är ett virrvarr av tankar som trängs i huvudet på mig för det mesta. Just nu är det detta med min kropp och min totalt havererade träning som upptar min tid. Jag försöker komma på varför!

Mamma påminde mig på skarpen igår om att jag är reumatiker. Jag har psoriasisartrit. Fast jag försöker hela tiden glömma bort det. För jag vill inte ha det. Tror inte jag sagt det till så många heller för den delen och har jag sagt det så säger jag det som om det inte är något att bry sig om. Jag försöker hitta på andra saker som förklarar smärtan, inflammationerna och knölar på fingrarna. Varför? Ja det är en bra fråga, förmodligen för att jag inte kan ta det till mig helt och det beror ju på att jag i perioder är helt bra eller nästan helt bra i alla fall. Min mamma gav mig ett uppdrag igår och det var att läsa allt jag kunde komma över om min sjukdom igen. Jag läser väldigt mycket om allt annat och när jag hittar ett ämne jag är intresserad av så är jag ofta helt nördig och lär mig allt som går att lära sig om just det ämnet. Men min egen sjukdom har jag inte läst något om för som sagt så "funkar" det med förnekelse också.

När jag var 16 år drabbades jag av psoriasis i huden. Jag fick gå på ljusbehandling i nästan 6 månader innan det gav med sig. Det dröjde nästan 10 år till nästa skov. Jag gick med Gustav då och jag fick så mycket psoriasis att 80% av min hudyta var täkt. Under samma tid hade jag väldigt ont i min kropp. Flera gånger drabbats jag av inflammationer i mina leder men det var pga att jag lyft fel på jobbet trodde jag. Det onda vandrade runt i min kropp med värst var svullnaderna under mina fötter. Det gjorde så ont att gå på dem att jag helst ville sitta stilla men när svullnaden under fötterna var så stor att tårna inte nådde ner till golvet utan stack liksom rakt ut fick jag komma till reumatologen. Massa prover togs, röntgen visade inget, första reumatikerprovet (reumatiskfaktor) visade positivt och det togs ännu fler prover. Tillslut kunde jag dra en lättnadens suck, jag hade inte RA i alla fall. Mina besvär hade med min hudsjukdom att göra konstaterades. Jag hade något som hete Psoriasisartrit. Jag fick börja på sjukgymnastik och jag fick mediciner och jag skulle följas upp. Så föddes Gustav och Louise insjuknade i Leukemi. Det onda blev värre men har man ett barn som har cancer har man inte tid med uppföljning och träning. Det blev värktabletter de dagar det var för illa. 

Sjukdomen går i skov (perioder) och jag har varit bra länge och då glömmer jag bort hur det är. 

Jag gjorde som mamma sa för jag är en väldigt lydig dotter :) 

Jag behöver få svart på vitt att det är sjukdomen som gör att träningen inte funkar. Någon gång i livet fick jag för mig att jag var lat och det är ofta det jag tar till när jag inte orkar. Det var precis det som drev mig rakt in i väggen och gav mig en utpressningssituation 2010 så jag borde kanske lärt mig något men jag är ju ganska trög. För självklart är det inte lathet som gör att jag får ont i kroppen. Det är inte lathet som orsaker inflammationer i höften eller fötterna. Det är inte för att jag tränar för lite som jag blir överbelastad.  

Vad kom jag fram till efter all läsning nu då? 

Personer med psoriasisartrit får lättare belastningsskador! Det förklarar nog en hel del av mina problem med att få kroppen att hålla. Jag måste helt enkelt ta det extra försiktigt! 

Personer med psoriasisartrit drabbas oftare än andra av inflammation i hälens senfäste  

Så det här beror också på att jag har en sjukdom alltså.

Personer med psoriasisartrit är ofta morgonstela i kroppen. Detta har jag levt med länge och har faktiskt inte vetat att alla inte är det. Jag har trott att det ska vara så helt enkelt. Ibland gör fötterna ont att gå på de första stegen men det går över. Fast det är så klart väldigt jobbigt att komma igång.

Personer med psoriasisartrit är ofta överkänsliga mot gluten. Ja fråga min omgivning vad det tycker om att vara i samma rum som mig efter jag ätit smörgås :) nej skämt åt sido jag är inte glutenintolerant men jag mår inte bra av det, jag får diarré och ont i magen.

Personer med psoriasisartrit har ofta problem med vikten. Detta ska jag titta närmare på och försöka förstå bättre. Det handlade om generna och så handlade det om att kroppen ofta är i ett inflammatoriskt tillstånd. Det var inte klarlagt varför det har ett samband men ett klart samband är att personer med psoriasisartrit är överviktiga. Där emot var det klar lagt att sjukdomen inte drabbar överviktiga utan att sjukdomen orsakar övervikt.  
Personer med psoriasisartrit har ofta ont i fingrarnas leder i tårnasleder. Jo tack det vet jag :( Smärta i fingrar och tår har jag haft i många år och stela leder just där!
Personer med psoriasisartrit är ofta trötta och speciellt under sina skov. Ja det ska gudarna veta. Jag är så jävla trött hela tiden när jag har ont. 

Personer med psoriasisartrit drabbas ofta av nedstämdhet under sina skov. Klart jag blir nedstämd av att inte orka och känna mig sjuk. 

Personer med psoriasisartrit ska träna. Träning är viktigt för alla men för mig är det extra viktig för att behålla rörligheten. Återhämtningen är extra viktig. 

Om jag nu lär med respektera detta och leva efter detta och inte försöka förneka att det är så här kanske jag kommer lyckas bättre med min träning. 

Jag måste acceptera att jag är i ett skov nu och kanske måste vila min kropp

Jag kommer kunna nå mina mål men det kommer ta längre tid och tid måste jag ge min kropp och det ska jag blir duktigare på. 

Jag ska sluta jämföra mig med vad personer som är fullt friska presterar! 

Nu ska jag acceptera att jag har ont och är trött, att jag blir nedstämd av det men att det finns mycket jag kan göra för att få livet att funka och köra på i 180 med hård träning är inte det som kommer få mig till mina mål. 

Så lyssna på kroppen Pillan!