Så var en ny header på plats. Jag fick sån design lust när jag hjälpe Heidi med sin. Just när jag ska lägga till en ny header här på blogger blir det aldrig helt bra. Så saknar jag min passagenblogg. Fast det jag inte saknar med passagen är allt krångel. Bloggarna där låg ner och ingen kunde komma in på den i över en månad och det var då jag bytte blogg. Jag har även en hemsida där som inte fungerat sen i november och man får inget svar när man skriver till dem om det heller. Fast det enda viktiga jag hade där var min historia om när Louise var sjuk. Jag har faktiskt varit lite ledsen och orolig för att den ska vara borta för alltid. Fast igår slog det mig som en blixt: jag kanske har den på min externa hårddisk! Jag hade det och du hittar den till höger under rubriken Pillans sidor om
Jag saknar att kunna springa väldigt mycket men jag vet att jag måste läka innan jag kan börja igen. Det kommer ju bli ännu roligare sen att förhoppningsvis springa utan smärta.
Jag saknar att kunna springa väldigt mycket men jag vet att jag måste läka innan jag kan börja igen. Det kommer ju bli ännu roligare sen att förhoppningsvis springa utan smärta.
Under tiden får det bli lite annan träning och jag kom på att jag hade ett gammalt gympapass som jag körde förut. Körde både hårt och länge igår trott en sju helvetes träningsvärk som jag kan tala om inte är ett dugg bättre idag. Låren är värst.
Jag har alltid varit väldigt social och haft tråkigt så fort jag varit ensam i mer än 10 minuter. Fast jag vet inte vad som hände, kanske är det just det att jag har ett så socialt jobb. För i lördags då vi hade haft väldigt mycket folk så längtade jag efter tystnad och ensamhet så mycket att jag valde en ensam promenad i snöslasket före att åka till stan och kolla på Mickes och Lizette bowling tävling.
Det var så himla skönt!
En annan sak som är väldigt skönt är att jag äntligen är bra i min mage. Jo jag "råkade" ju komma ur min annars bra kosthålling och gav mig till att äta både socker och mjöl och vips så var psoriasien värre och magen i uppror. Nu efter snart två veckor med snäll mat: inget mjöl, inget socker och väldigt lite mjölkprodukter ( kan man behöva dra ner på ett tag för att läka) Så kände jag i dag att äntligen har min mage slutat att vara svullen och arbetsbyxorna satt inte hårt längre.
Jag älskar smörgås tänker er fyllt baguette, vitlöksbröd eller smörgåstårta mums men jag måste måste inse att jag tål inte mjöl.
Oavsett om det är allergier eller en ny diet man vill efter leva så får man inte tänka så, åååå vad gott med det ena eller andra. Eller sätta igång att sörja förlusten av ett livsmedel som du tycker om för då blir du ju deprimerad också. Nej fokusera på allt du kan äta och på hur du mår av det. Den här salladen med Ruccola, tomater, minisalami, mosarella, salladslök och en dressing gjord på olja citron vitlök ingefära och peppar. Är ju faktiskt mycket godare än en limpmacka med ost!
Just nu känner jag mig väldigt på gång. Känner att jag får till att laga bra mat hemma. Har nästan helt uteslutit pasta även för barnen och de säger inget. Istället äter de massor av grönsaker. Idag gjorde jag en gryta av fläskkött och massa vitkål. Mina barn är så tacksamma att laga mat åt för de äter nästan allt. Linnéa äter inte fiskbullar på burk men det känns som om det inte ens är viktig eftersom hon faktiskt älskar fisk, speciellt den som Micke kommer hem med. Gud vad sugen jag blev på Gös nu, det är nog den godaste fisken jag vet den slår lax med hästlängder fast det är å andra sidan inte alls samma sorts fisk.
Igår vad jag med Gustav till BUP vi skulle träffa läkaren som ska skriva ett intyg för ansökan om vårdbidrag. Det känns väldigt svårt detta tycker jag. Man ska själv försöka beskriva hur mycket mer jobb jag har som förälder för att Gustav har Asperger/ADD. Det stora mer jobbet är ju det pedagogiska, den enorma tid jag lägger ner på att förklara saker som andra barn kanske förstår på en gång. Fast det är ändå väldigt svårt. Doktorn sa att allt skulle med så jag ska försöka att få till detta.
Efter besöket på BUP fick Gustav bestämma vad vi skulle göra och fika var något som han verkligen ville. Han ville ha ett nytt spel också och eftersom jaginte skämmer bort mina barn så fick han ett. Sen var han nöjd med dagen. Gustav är en ganska enkel person, han är väldigt nöjd och glad kille.
Avslutar dagens inlägg med en bild på min "årstidsbricka" den står på mitt köksbord och har gjort i ganska många år nu. Jag har olika tema för olika månader just denna ska symbolisera februari och jag blir glad varje gång jag er den.
Nej nu säger jag god natt
Jag har alltid varit väldigt social och haft tråkigt så fort jag varit ensam i mer än 10 minuter. Fast jag vet inte vad som hände, kanske är det just det att jag har ett så socialt jobb. För i lördags då vi hade haft väldigt mycket folk så längtade jag efter tystnad och ensamhet så mycket att jag valde en ensam promenad i snöslasket före att åka till stan och kolla på Mickes och Lizette bowling tävling.
Det var så himla skönt!
En annan sak som är väldigt skönt är att jag äntligen är bra i min mage. Jo jag "råkade" ju komma ur min annars bra kosthålling och gav mig till att äta både socker och mjöl och vips så var psoriasien värre och magen i uppror. Nu efter snart två veckor med snäll mat: inget mjöl, inget socker och väldigt lite mjölkprodukter ( kan man behöva dra ner på ett tag för att läka) Så kände jag i dag att äntligen har min mage slutat att vara svullen och arbetsbyxorna satt inte hårt längre.
Jag älskar smörgås tänker er fyllt baguette, vitlöksbröd eller smörgåstårta mums men jag måste måste inse att jag tål inte mjöl.
Oavsett om det är allergier eller en ny diet man vill efter leva så får man inte tänka så, åååå vad gott med det ena eller andra. Eller sätta igång att sörja förlusten av ett livsmedel som du tycker om för då blir du ju deprimerad också. Nej fokusera på allt du kan äta och på hur du mår av det. Den här salladen med Ruccola, tomater, minisalami, mosarella, salladslök och en dressing gjord på olja citron vitlök ingefära och peppar. Är ju faktiskt mycket godare än en limpmacka med ost!
Just nu känner jag mig väldigt på gång. Känner att jag får till att laga bra mat hemma. Har nästan helt uteslutit pasta även för barnen och de säger inget. Istället äter de massor av grönsaker. Idag gjorde jag en gryta av fläskkött och massa vitkål. Mina barn är så tacksamma att laga mat åt för de äter nästan allt. Linnéa äter inte fiskbullar på burk men det känns som om det inte ens är viktig eftersom hon faktiskt älskar fisk, speciellt den som Micke kommer hem med. Gud vad sugen jag blev på Gös nu, det är nog den godaste fisken jag vet den slår lax med hästlängder fast det är å andra sidan inte alls samma sorts fisk.
Igår vad jag med Gustav till BUP vi skulle träffa läkaren som ska skriva ett intyg för ansökan om vårdbidrag. Det känns väldigt svårt detta tycker jag. Man ska själv försöka beskriva hur mycket mer jobb jag har som förälder för att Gustav har Asperger/ADD. Det stora mer jobbet är ju det pedagogiska, den enorma tid jag lägger ner på att förklara saker som andra barn kanske förstår på en gång. Fast det är ändå väldigt svårt. Doktorn sa att allt skulle med så jag ska försöka att få till detta.
Efter besöket på BUP fick Gustav bestämma vad vi skulle göra och fika var något som han verkligen ville. Han ville ha ett nytt spel också och eftersom jag
Avslutar dagens inlägg med en bild på min "årstidsbricka" den står på mitt köksbord och har gjort i ganska många år nu. Jag har olika tema för olika månader just denna ska symbolisera februari och jag blir glad varje gång jag er den.
Nej nu säger jag god natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar