Jag vet inte hur många gånger jag försökt komma igång med att träna igen. 2017 var jag i väldigt bra form och cyklade både Halvvättern och hela Vätterrundan. Jag fick ihop 196 träningspass det året. Sen hände en massa saker som gjorde att mina förutsättningar förändrades radikalt. Jag drabbades av utmattning och depression. Jag fick Hypotyreos och senare samma år debuterade min reumatiska sjukdom. Ja och visst tog det tid innan jag blev frisk från en del av besvären och fick behandling för en de andra. Fast 7 år tog det inte 🙈. Så de senaste åren har jag mest skyllt på att jag inte är ledig på vardagsförmiddagar och det är då det passar min kropp bäst att träna. Nu har jag som sagt haft ett mån-fre, 7-16 jobb sen 2017 och jag har inga planer på att börja jobba helg igen, så det kanske är dags att tänka om. För lediga vardagsförmiddagar har jag bara när jag har semester och då blir det inte mycket kontinuitet i den träningen. Det var då jag kom på att jag kanske kan träna innan jobbet. Jag är ju faktiskt väldigt morgonpigg. Det är en mening jag aldrig trodde jag någonsin skulle skriva om mig själv. Jag har genom hela livet varit medvetslös på morgon. (Sen fick jag ADHD-medicin) Nu har som sagt inga större svårighet att gå upp klockan 05. Så i morse chockade jag kroppen och klev in på gymmet 05:45. Jag är stolt över mig själv som kom i väg i morse. Om träningen i sig blev så effektiv det vet jag inte men till att börja nu är det bara själva grejen att byta om och gå dit. Som är den höga tröskeln att ta sig över. Jag vet så väl att man kan inte vänta på att man ska få motivation till att träna. För den kommer inte, utan man måste träna ändå.
Kommer ni ihåg när man gick i skolan och skulle ha redovisning framför klassen. Jag var alltid så nervös så jag var nära på att svimma. Igår utbildade jag våra schemaplanerarna och stod i två timmar och pratade. Det är verkligen något som jag aldrig trodde jag skulle klara av. Min Lizette ❤️ som är schemaplanerare sa att jag var jätteduktig 😊 men jag antar att hon inte är helt opartisk.
Micke och jag hade en sån lugn och skön helg. Vi var helt ensamma. Även om det nu blir mer och mer vanligt att vi är det så är det fortfarande ovant. Visst har vi gjort saker tillsammans under åren bara Micke och jag men att vara ensamma hemma är något vi inte varit. Då har vi ju varit på resa eller något sånt. På lördagen tog vi en tur till Karlstad. Vi åkte till Lillängshamnen och köpte Havskatt och Havskräftor som vi mumsade i oss till Mello på lördagen och havskatten blev söndagsmiddag. Han är väldigt bra på fisk min man 😍
Jag fick ett så fint meddelande av Lollo. Jag blev så rörd 🥹 Jag har verkligen världens finaste ungar. ❤️ Jag hörde någon som sa att de tyckte ordet ungar var väldigt fult. För mig är ordet ungar, som i ordet fågelungar eller kattungar. Personen som tyckte det var fult såg det som ordet ungar som i ungjävlar och det är ju inte så gulligt precis. Å andra sidan har jag aldrig någonsin sagt vare sig ungjävlar eller något annat skällsord till någon av mina ungar. Så kanske därför jag inte associerar ordet ungar med något fult.
Gustav kom hem en dag förra veckan. Han har verkligen saknat sin lillasyster. Vi åkte till Tavernan och åt. Det är så skönt att slippa både att laga mat och ta disken ibland. Ändå är det ju knappt inte någon disk nu mer. Annat var det när alla bodde hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar