Solresa, hyllor och Pokémon

Jag sitter och tittar på resor till solen i höst. Inte för att jag egentligen är en solmänniska utan för att jag tror jag skulle må väldigt bra av att få lite solljus i november. Varje år bukar jag säga att nästa år ska jag åka bort en vecka när det är så där mörkt och jobbigt. För det är lika varje år, när mörkret kommer bli jag väldigt låg och nere. Tänk om en vecka i solen kan rädda mig från det, så är det värt var enda krona. 

Idag har de flesta av mina barn en vecka kvar på sitt sommarlov. Vardag igen och det ska bli himla skönt. Jag tror faktiskt att även barnen längtar till skolan nu. Så här i början av hösten är jag inte låg och nere utan detta är min favorit tid på året. Kanske just för att man fått ha sommar och tankat energi av solljuset. 

Som jag skrev i förra inlägget så har jag och Micke köpt oss en ny säng men behållit den gamla sängramen. Mörkbruna trämöbler som jag har i sovrummet är tydligen helt ute just nu och jag har letat mig grön efter några hyllor att sätta vid min sida av sängen just i mörkbrunt. Det finns inte någonstans! Så jag bad min kära make att tillverka hyllor åt mig. För jag gillar mina bruna trämöbler fast det är helt ute!  

Fördelen med att ha en händig man är att man kan beställa hyllor i exakt det mått man vill ha! 

Jag har betsat dem, nu ska de bara poleras sen kan jag sätta upp dem! Så hoppas jag att jag ska få lite ordning på stöket på mitt nattduksbord. Det är böcker, smycken, telefon, krämer, klockan, noteringsblock, pennor och glasögonen som förvaras vid sängen. Det är ju inte konstigt att det blir stök!  

Jag lyssnar på en bok just nu som heter drömliv. Jag vet inte hur många böcker jag lyssnat på om personlig utveckling under min 40 års kris. Denna bok är verkligen en av de bästa. Min 40 års kris börjar tack och lov gå över nu och jag har verkligen utvecklats massor under de här två åren som detta har hållit på. Ja jag har ju inte krisat hela tiden i två är men upp och ner har det varit och värst var det för ett år sen ungefär tror jag. Det har varit sjukt jobbigt att gå igenom detta och det var nog inte förrän jag väl förstod att jag hade en kris som det vände och jag kunde hitta ett lugn i att en kris går över men att det är en process. Något som jag blivit mycket bättre på och som gör att jag mår bättre är att jag på ett annat sätt nu mer väljer vad jag lägger energi på. 

Personer som tar energi ska inte få någon av mig och de som ger de ska få. Jag har så fina vänner och människor omkring mig. Förutom min familj så var jag med Kia till Karlstad i söndag och fika hos Heidi i måndags och efter det stod energi mätaren på 100% :) 

100% ja det behöver man i batterinivå om man ska spela Pokémon. En del tycker kanske att snart 40 åriga "tanter" inte ska spela sånt här men det är så himla kul! För mig som promenerar så jäklamycket är det perfekt!

Igår förmiddag lyckades jag samla 18 st på min 11 kilometers promenad. Dessutom är det fantastiskt rolig att göra detta med mina barn. Efter min långa promenad igår tog vi en tur in till stan. För att köpa slippapper till mina hyllor 

Louise fick övningköra

och så fick vi en vacker promenad också!

På vägen hem satt vi och pratade och jag har verkligen blivit bättre på att vara här och nu och känna efter. Just där och då men Louise framför ratten, Emil bak och gemenskapen inträffade ett sånt där ögonblick av eufori! Jag har bestämt mig för att alltid lägga märke till dem att alltid stanna upp när de kommer. För dessa stunder är alltid äkta, man kan inte feja dem och de kommer ofta oväntat i alla fall för mig. Det är kanske inte alls när jag gör det där extra ordinära utan det kan komma i en stund som denna! Bubblande lycka av att vara mamma och har världens finaste barn!