Begravning, kärlek och kanelbullensdag

Det är måndag idag och alla barnen är i skolan. Micke är i Norge. Katten sover i mitt knä och jag börjar jobba klockan 15. Jag njuter av tystnaden och försöker samla helgens händelser och sortera. Det har varit en jobbig helg, en av de jobbigaste på länge. 

I fredags var jag på min väns begravning. Hur ljus och fin en begravning än är så är det alltid fel fel och hemskt när man begraver någon som är ung. Min vän var 42 år bara. Tårarna rann och hela tiden. 

Det är trotts att det är jobbigt viktig att få ta ett avsked att säga adjö. Inne i mitt hjärta har jag bäddat fint åt våra minnen där kommer de alltid att få bo och i mitt hjärta kommer ditt glada skratt aldrig att ebba ut. 

Efter begravningen åkte jag ner till Magnus grav med ljung som jag köpt. 

Jag hade ett stort behov av att åka till graven efter begravningen, vet inte varför men jag ville nog säga till Magnus att han skulle ta hand om Jenny där uppe i himlen. Även om jag inte ens vet om det är så jag tror att det är så vill jag gärna tro det. Det ger mig ett lugn. Jag vill tror att saker har en större mening att vi aldrig kommer förstå varför en del människor måste gå tidigt. Vi får aldrig veta men någonstans vill jag tro att vi är del i något större. 

När vi senare kom hem var jag helt uttömd på energi. Jag är tacksam för att jag har min Micke. Den finaste människa som finns faktiskt. Han kände inte min vän som gick bort så väl men följde med mig, höll min hand och torkade mina tårar under hela begravningen. Han finns alltid där som en stor trygg famn en axel att luta sig mot.  

När vi för ett tag sen diskuterade förhållanden och vad som är viktigaste skrev en klok kvinna som svar på frågan: gör min partner mig till en bättre människa. Det är ett så enkelt svar på en så stor fråga men svaret säger verkligen allt. 

Blir jag bitter, sur och förbannad över att jag gör allt hemma? För att ta ett exempel. Då gör min partner inte mig till en bättre människa. 

Micke gör mig till en bättre människa. Hjälper mig att vara den bästa versionen av mig själv. Han får mig framåt i mitt liv. Vi hjälps åt för att var och en och tillsammans ska nå våra egna och varandras mål. Jag är så lycklig att han är just min man <3 

vi 2 <3

Igår var det kanelbullensdag! Förra året var Gustav sur för att jag inte fixat bullar till den här dagen! 

Så i år var jag inte så duktig så jag bakade egna men jag köpte bullar i alla fall, och det är duktigt i min värld. Tyvärr hade Gustav ingen koll på detta i år så jag fick inga duktighetspoäng av honom även om han bliv glad för bullarna.

Den här veckan kör vi nedtonade naglar. Jag tycker det är kul med detta nagel pill. Jag känner mig fin om händerna när naglarna är snygg. Sen är det hur opraktiskt som helst i mitt jobb. Hårda kartonger, konservburkar och mycket tangenttryckningar gör att de naglar och nagellack slits hårt! 

I natt drömde jag att den här lilla varelsen rymde och försvann från mig. Det är förmodligen min ångest för att jag precis mist en vän och är rädd att förlora någon av de mina. Nej det får vara bra nu! Vill alltid ha de mina hos mig även katten inräknad.  

Det är inte så ofta man kan få en bild på henne! Men ibland visar hon sig från sin bästa sida. Mattes vackra bebis <3 

Jag har fortfarande inte fått till träningsschemat men det betyder inte att jag inte tränar och det är huvudsaken. Nu ska det bli en cykeltur. Jag känner mig sliten i kroppen så det blir en lugn tur. Jag har liksom inget att ge så jag ska lyssna på kroppen den här gången. Det har blivit några riktigt långa promenader de senaste dagarna. Jag älskar att promenera då hämtar jag kraft och energi. Cykel blir det idag för att jag känner av benhinnorna även när jag går tyvärr!