Vänner, planer och Asian spices

Glöm aldrig att krama om de dina. Just de där som finns där för dig när du har det svårt, lova mig att du aldrig tar dem förgivet. Har du inte sagt att du älskar dem på länge så gör det på en gång ta telefonen och ring om de inte finns i din närhet! 

Jag har kommit fram till att jag har värdens finaste familj och vänner. I enlighet med mitt förra inlägg. Så måste man uppskatta det man har och inte sörja det man inte har. 

Helgen har jag och Linnéa spenderat i Linköping hos min absolut äldsta vän Therése. Vi åkte på lördag förmiddag och kom hem igår eftermiddag. Jag och Therése har känt varandra sen vi var 4 år. Det mest fascinerade är att vi aldrig får slut på samtalsämnen. Vi har nu pratat i nästan ett helt dygn med bara ett kort avbrott för lite sömn. Nu är vi kanske bra på att prata båda två i och för sig men hon är en av de människor jag känner mig mest bekväm med av alla. Jag känner mig privilegierad att ha en sån vän!   

Så det var med ny energi jag kom hem igår eftermiddag. De andra tre trollen har varit själva hemma. En gång i tiden var barnen väldigt små och att få gå på toa ensam kunde kännas underbart. En promenad kunde vara rena semestern. 

Nu kan jag åka bort över natten. Varje ålder har sin charm och jag hade inte velat vara utan småbarnstiden men jag vill heller inte ha den tillbaka. Däremot är jag glad att jag inte kastade bort den där tiden utan gav den allt, för tiden går så fort. Många tycker jag kämpar så hårt med sig själv och barnen. De ska träna, göra meningsfulla saker med barnen fast tiden inte knapp räcker till för att få ihop vardagen. Jag brukar säga till dessa människor att de hinner. Din tid kommer och då hinner du allt du skulle vilja göra men det du missat kan du inte ta i fatt. För mig är småbarnstidens finaste minnen inte semestrar och de stora händelserna utan när alla fyra kom krypande på morgonen upp i min säng. När vi åt mat på uteplatsen första gången för sommaren. När vi busade så de skrattade så de skrek. Nu är mycket av den tiden förbi, de går i skolan och jag sitter själv och saknar dem i stället och kan lägga massa tid på mig själv och det jag vill göra. 

Jag borde faktiskt träna idag men planen är att försöka klara att springa 15 km på onsdag. Jag har inte orkat med något faktiskt. De som har hänt och alla tankar och hjärsnurr den senaste veckan har gjort mig helt utmattad både fysiskt och psykiskt. Jag cyklade i lugnt tempo i tisdags men sen dess har det inte blivit något. Jag har ju lovat mig själv att jag ska lyssna på kroppen och den säger att jag inte orkar just nu faktiskt och då får jag ju klappa mig själv på axeln och tycka att jag är duktig som lyssnar. 



Det blev ingen Grön Keshan den här gången. Den såldes för 7100 kr och även om jag har förstått att jag måste lägga mycket pengar om jag vill ha en sån matta så blev den här för dyr. Men nån gång blir det min tur :)

Louise klass säljer kryddor igen!

Den här blandningen heter Asian spices! Just Limesaltet är helt fantastiskt! Jag använde det när jag gjorde ugnslax här om dagen. Det var en riktig höjdare faktiskt! Vill ni köpa så här av er. För snart skickar hon in beställningen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar