Det är långt mellan uppdateringarna men jag känner fortfarande att jag vill ha kvar min blogg. För när lusten och tiden finns älskar jag att få skriva om allt och inget. De senaste två veckorna har varit väldigt stressiga. När det blir för mycket blir jag högandad som jag kallar det. Jag använder liksom inte hela min lungkapacitet och då vet jag att jag måste varva ner. Därför har jag idag en så kallat bara vara dag och det är då jag passar på att sitta här och reflektera.
Maj månad är det alltid väldigt mycket i skolan för barnen och det medför att det också är mycket för oss föräldrar. Utflykter och skolresor blandat med föräldrasamtal, uppvisnigar och avslutade projekt. Om man till det lägger några tandläkartider, Filippas bokslut och årsmöte, att barnen ska ha examenskläder, min egen träning och sen massa extra timmar på mitt jobb pga sjukdom så kommer vi lite närmre sanningen om hur de senaste tre veckorna har sett ut. I lördags arrangerade jag Mari och Sara StorforsRuset för andra året. 32 tappra löpare kom och sprang i ösregnet!
Vi är jätte nöjda och glada!
Lördagen blev min enda lediga dag förra veckan, ja utom måndag förstås men då låg jag ju i oförklarlig feber som försvann lika fort som den kom.
Febern bröt ut redan på söndagkväll och först fattade jag inte att jag var sjuk för vi hade varit i Ludvika på 50 års kalas och firat Rosie som fyllde 50 år och det finns ju alltid en risk att man kan bli sjuk efter ett kalas.
Vi hade en mycket trevlig kväll i Ludvika. På vägen hem på söndagen blev jag att må sämre och sämre och mycket riktigt 38,5°C hade jag i feber på söndagkväll. På måndag eftermiddag var jag feberfri ?? självklart väldigt glad för det men fattar inte vad som var fel ??
Sen gick veckan i ett rasande tempo, har inte varit med om dess lika. Allt på en gång liksom. Micke hade semester och vi skulle umgås men vi såg knappt varandra för det inträffade såna oförutsedda saker på jobbet som jag inte kan skriva här bara att det inte borde vara möjligt att sånt händer samma vecka liksom så jag jobbade för man säger inte nej när något händer med ens arbetskollegor.
Jag jobbade fram tills jag gick på min egen jobbperiod men idag är jag ledig och packar för fullt samtidigt som jag försöker vila och samla kraft. För i morgon är det dags. Jag ska bara jobba 5 timmar sen bär det av mot Motala och Halvvättern på söndag!
Jag hade behövt träna mer, jag skriver inte att jag borde ha gjort det för jag har tagit alla tillfällen jag kunnat i akt för att träna men ibland finns helt enkelt inte möjligheten och hade jag inte haft träningsvila hela mars och april hade jag nog inte ens haft möjlighet att starta på lördag. Höften är inte helt bra men det är ingen inflammation i den i alla fall så håll tummarna för att den kommer att hålla!!
Det ska bli så roligt men det kommer bli sjukt jobbigt jag hoppas på en tid under 7 timmar men det får vi allt se det ska blåsa 9 m/s motvind så jag är glad om jag kommer i mål! Jag har nästan fått ihop 30 mil och det är inte ens hälften av vad de rekommenderar att man ska ha cyklat innan men önska mig lycka till och vill ni följa mig har jag starnummer 2535.
Efter två års tjat bestämde jag mig för att det är ju bara ett hår!
Min lilla Linnéa fick bli blå i håret! Ingen kan vara sötare i blått hår än min Linnéa eller hur?
Som sagt så har jag tränat så ofta och så mycket det har gått!
Vi har ju hur många vackra vyer som helst när man cyklar här omkring!
Efter som jag har världens finaste familj så blev jag firad på morsdag med både frukost på sängen
Och fina presenter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar