Den här sommaren tror jag att jag sagt Det är bäst vi passar på, ungefär tusen gånger. Idag ska det bli ganska fint väder, så vi passar på att spela golf.
Det ska vara fint några dagar nu så vi passar på ta en lite tur med husvagnen till vår kära skogstjärn. Fast det är väll tur man passar på annars skulle det ju inte bli något gjort alls.
Jag passade också på att umgås med Lizette, Ubbe och småtjejerna. I och med att det varit så dåligt väder. Har jag också fått farfars kökssoffa på plats. Jag är verkligen jättenöjd med hur det blev att se ut med den i köket. Det enda problemet just nu är att jag har en kökssoffa över. Micke tycker att jag kan sälja den men jag har en plan för den. Linnéa och Gustav kommer ju inte bo hemma för alltid och då kommer jag få plats med den någonstans. Jag har lite för mycket saker som jag vill spara. Jag vill bli mer minimalistisk men steget från hamster till minimalist är ganska stort. Som sagt så har jag grejat, pysslat och städat inne. Jag har köpt lite nya produkter till badrummet från Rapsodine. Det är svenska produkter gjort av bland annat svensk raps. Det känns bra i mig att köpa svenska saker, som inte rest runt hela jorden. Vädret har gjort mig rastlös och jag vet att jag har svårt att bara vila. Jag brukar säga att jag ska slöa på soffan men sanningen är den att det är kul i 20 minuter sen är jag helt less på det.
För att jag ska kunna slappna av och vila behöver jag nästan åka hemifrån och då är det ju tur att vi har vår lilla husvagn. Som jag skrev ovan passade vi på att åka när det var några fina dagar. När vi är där vid vår skogstjärn så kan jag faktiskt slappna av och vila. Micke fiskar och jag skriver eller spelar. Jag var och plockade blåbär också, man kan ju inte vara helt still.
Så kom den där jobbiga dagen då det var dags för farmors begravning. Jag hade varit så spänd innan. Hon fick en fin och ljus begravning och även om hon fått haft ett långt och rikt liv så är det ändå väldigt sorgligt att hon inte finns med oss längre. Jag kände mig helt slut efter begravningen. Jag fick till och med lov att sova middag en stund.
När något är jobbigt känner jag ändå en tacksamhet över att jag har en sån stor och fin familj. Lollo kom så klart hem till begravningen så jag fick ha henne hos mig några dagar. Sen att umgås med småtjejerna gör ju också att man känner sig tacksam för livet.
När Ellie var liten älskade hon en bok som jag har hemma. Den är efter Emil och den handlar om sjörövare och pirater. Jag som har dyslexi och får myrkryp i kroppen av att läsa högt. Har alltid hittat på egna sagor istället för att läsa. Eftersom det var nya sagor i Piratboken varje gång har jag sagt att den är magisk. Hela boken och historien resulterade i att jag kom på att vi skulle skapa ett äventyr. Så när Ellie var fyra år fick hon sitt äventyr och nu när Juni är fyra var det hennes tur. I våras hittade hon alltså en flaskpost med en skattkarta från Kapten grå skägg. Han har gömt undan en skatt som Juni måste hitta innan piraterna hittar den. Jag har köpt en liten kista och fyllt den med choklad guldpengar, smycken och "diamanter". Sen hämtade vi henne med båten och letade efter ön där vi varit och gömt skatten. Att få vara med och dela hennes glädje över detta var helt underbart. Det gav både mig och hennes morfar så himla mycket. En enkel liten historia som blev ett oförglömligt minne för oss alla skulle jag tro.
I sommar har Micke och jag verkligen börjat få känna av hur ett liv utan några barn att ta hänsyn till kan komma att se ut. Själva har vi varit när vi är ute med husvagnen men det är att vara ensamma hemma en hel helg känns väldigt ovant. Vi lyxade till det med kräftor, räkor, ost och kex. Det var nästan svårt att handla så lite som det behövs när man bara är två.
Jag börjar närma mig 50 år och för min del har detta börjat innebära väldigt stora hormonella förändringar. Vissa dagar känner jag inte igen mig själv alls. Jag gråter för lilla minsta och kan bli så jäkla arg. Som om det inte finns någon stubintråd alls längre. Mitt i detta ska då de två minsta av mina barn inom något år flytta hemifrån. Jag hittade en lägenhet åt Gustav och visade honom. Den dagen kändes det så bra. Jag tänkte att det kommer vara så skönt för honom. Jag minns ju själv glädjen i att få flytta till eget och få om sig själv. Nästa dag ångrade jag mig så att jag visat honom lägenheten och när han sa att han ville titta på den började jag storgråta. Jag vill ju inte att han ska flytta alls. Det är tur jag har min mamma som kan berätta för mig hur det är och också trösta med att det kommer bli bättre. Jag kommer bli stabil igen!
Jag älskar picknick och det har jag tjatat om hela semestern. Det har liksom inte varit väder för uteaktiviteter och picknickar i sommar men så fick vi till en picknick tillslut med små tjejerna när vi tog en tur till lustiga Landet.
Det har känt som höst sen vi gick på semester i början av juli och nu börjar vi kunna skörda i växthuset. Det känns lyxigt med egna grönsaker.
Ikväll ska väckarklockan ställas på 05:45, för i morgon börjar jag att jobba igen.
Det har varit en bra semester om man bort ser från vädret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar