Micke och jag var ensamma hemma på fredagkväll och skulle göra lite ugnsgrönsaker. Hur gör man lite? När man är van att laga mycket mat? Vi lyckades fylla en hel plåt innan vi var klara 🙈
Vi rostade
225°C i 25-30 minuter
- potatis
- sötpotatis
- morot
- papprika
- palsternacka
- rödlök
- vitlök
- fänkål
- körsbärstomater
på med olivolja flingsalt och örter man gillar så enkelt
Tur att jag älskar ugnsrostade grönsaker och att barnen faktiskt var lite hungriga när de kom hem trotts att de ätit ute med kompisar.
Linnéa tittade in hos mig på jobbet, när hon var på väg till sin arbetsintervju här om dagen. Det var trevligt med lite besök. Jag har inte skrivit så mycket om det men det har gjorts en väldigt stor omorganisation på mitt jobb. För mig har det inneburit att jag nu är väldigt ensam. Jag är den enda som har den befattning som jag har och innan delade jag lite arbetsuppgifter med en kollega. Nu delades våra arbetsuppgifter upp och hon flyttades till en annan avdelning. Så ibland kan det gå en heldag utan att jag pratar med någon. Då är jag mer en pratsjuk när jag kommer hem. Jag är ju väldigt social. Sådana dagar längtar jag faktiskt tillbaka till Coopan. Där det var liv och rörelse hela tiden och galna kunder som man skrattade tillsammans med. Fast det finns för och nackdelar med alla jobb. För var det något jag var efter en arbetsdag på Coop, så var det socialtutmattad.
Lollo och jag har kommit på att vi kan åka halvvägs var, för att träffas. Så det gjorde vi i onsdags. Vi åt kvällsbuffé på restaurang. Det bästa med att barnen flyttar hemifrån. Är att man uppskattar så otroligt mycket att få spendera tid med dem. Det som en gång var vardag är lyx nu mer.
Jag har fortsatt med mitt tålamodsprojekt (trädgårsmöblerna). Jag har slipat allt nu och målat en stol. Hur gör man för att inte få färg på sig när man målar? Lite färg är ju förståeligt men jag får färg överallt när jag målar och begriper inte hur det går till?
Jag har världens gulligaste barn och bonusbarn 💖 som uppvaktad mig på morsdag. Tack alla mina 💖
Jag har börjat lyssna på en podd som heter ADHD livet. Har du ADHD så måste du lyssna! Den har fått mig att komma till en väldigt stor insikt och det är vad det verkligen innebär att ha ADHD. Jag ville ha en diagnos för att få verktyg, medicin och kunskap. För att kunna köra på som vanligt i 180 men att kunna hantera livet att 180 har varit mitt mål utan att krascha. Att det inte är det jag ska lära mig, utan jag ska lära mig köra saktare. Jag kanske inte kommer fram lika fort men jag kommer fram hel. Dessutom så är det inte alltid jag ens kommer fram när det går i 180.
Podden finns på Spotyfy och Podcaster och på insta heter de @adhd.livet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar