Jag och Micke stod i sovrummet i morse och vek tvätt. Jag klagade lite med glimten i ögat att han vek örngotten åt fel håll. Med lika mycket glimt i ögonen svarade han mig: du ska vara glad att jag hjälper till med tvätten! Jag lossas bli förolämpat och utbrast: hjälper till??
Sen skrattar vi och fortsatte att vika till all vår tvätt var klar.
Sen slog det mig att det inte är alla kvinnor som har det som mig. Går man bara några årtionden tillbaka var det kvinnans tvätt.
Jag förstår att det sitter rotat i att vi kvinnor var hemma förr och inte jobbade utanför hemmet i lika stor utsträckning men det gör vi idag.
Jag jobbar heltid, min man jobbar heltid. Tvätten, disken, huset, bilen och barnen är våra. Så vi hjälps åt för att båda ska få lika mycket fritid. Något annat vore helt otänkbart och borde vara det för alla.
Till alla kvinnor som sliter där ute med jobb, hem och familj på egen hand. Det är dags ni väcker upp er man till vår tid!! Till alla män som tror att tvätten tillhör er fru vill jag säga: skärp er, ni är för fan vuxna och er fru är inte er mamma och det är faktiskt år 2018 nu inte 1818.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar