Nu har jag 4 dagar ledig och det ska bli så skönt! Jag har
kört fem långdagar på jobbet och när de är över är det som att vakna upp och
inse att det finns ett liv utanför jobbet som pågått medan man själv bott på
COOP. Jag gillar mitt jobb men jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte
är trött på folk efter fem dagar.
Så här första dagen har jag ett enormt ensamhetsbehov. Nu
fick jag starta min dag på jobbet i alla fall idag, för jag hade naturligtvis
åkt hem med nyckeln till kaffeautomaten. Fast när jag ändå var där passade jag
på att handla. Kylskåpet var soprent i morse, jag lyckas liksom inte få med mig
något hem när jag jobbar fast man kan tycka att det borde vara väldigt lätt att
handla med sig hem när man jobbar i en livsmedelsbutik. Tyvärr funkar inte jag så.
Just nu lyssnar jag på en bok som heter SJÄLV-kraften i egentid. Jag har ett behov av att få vara för mig själv. När jag var yngre var jag ensamhet något jag tyckte var väldigt jobbigt och 10 minuter att göra något ensam kunde kännas länge. Det jag behöver vara ensam för att göra det är att sortera. Jag skulle mer kalla mitt behov för att jag behöver sorteringstid. Nu kan jag verkligen uppskatta mitt eget sällskap på ett helt annat sätt än när jag var yngre.
Gustav som har Asperger har ett helt annat behov av ensamhet än jag. Eller man kanske skulle kunna säga att skillnaden ligger mer
ligger i vilket behov vi har av andra människor. Jag är en socialperson och har
i stort sett bara ensamhetsbehov ibland och när jag kört en långperiod på
jobbet eller efter en resa när jag fått många intryck. Gustav vill helst slippa andra människor, han vill få vara för sig
själv. Han är inte intresserad av andra människor. Gustav är själv på rasterna
på skolan. Att höra det gör ont i mamma hjärtat, fast han övertygar om att han
valt det och vill vara ensam för det är skönast och roligast. Det är så svårt
att acceptera eftersom man så klart utgår från sig själv och vilka behov man
själv har. Jag tror det är viktig att han får bestämma själv hur han vill ha
det och jag får jobba på att inte utgå från att han skulle vara som jag, för det är han inte min lilla Gustav <3
I söndags körde jag ett intervallpass. Det gick jättebra medan jag cyklade men väl hemma hostade jag i två timmar av min astma. Det är inte helt lätt att avgöra om jag ska träna eller inte som jag är just nu.
I fredags gjorde jag något som inte gjort på 20 år!
Jag åkte slalom, nu är det inte så att jag var bra på detta för 20 år sen heller men det gick och var verkligen jätteroligt. Flera av de vuxna som var med på resan avstod från att åka för att det var rädda just för att de inte åkt på många år. Den tanken slog aldrig mig faktiskt. Nog för att jag var nervös och också väldigt tacksam att jag åkte längdskidor några vintrar så jag övat upp balansen men för rädd för att våga prova det får man väll inte vara då missar man ju en massa kuliga saker i livet. Det var kommunen som bjöd på den här påsklovsresan för skolbarnen.
Linnéa och Emil var med och vi hade verkligen en jättemysig dag!
Dagen efter hade jag sån träningsvärk att jag knappt kunde gå. Alltså jag tycker jag är hyfsat vältränad i mina ben men när man åker slalom använder man helt andra muskler än vid längdskidåkning kan jag konstatera.
Jag var så jäkla stel att det enda som hjälpt var en promenad. De blir fler och fler vårtecknen nu!
Den här vackra bruden har jag haft på besök också! Hennes mamma var också här på besökt! Mina favobrudar.
Blev ni lurade första april?
Detta hade Gustav tänkt ut till sin mamma. En liten tejpbit över läsaren på min datamus,! Det tog en stund innan jag förstod vad som var galet och vände på musen för att kolla.
Tre cykelpass fick jag ihop förra veckan och det är jag nöjd med.
Den här veckan får vi se hur det blir, hosta, snora och allergi verkar sätta stopp för mina planer :( Men 5 av mina 100 mil som jag ska ha i benen innan Vätternrundan är i alla fall cyklade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar