Träningsvärk, gardiner och fortsätta leva

Igår körde jag första styrkepasset på en månad. Jag har justerat passet lite så det inte är riktigt så tufft som innan jag blev sjuk. Men körde ändå tungt, skillnaden blev att jag inte behövde fundera på hur jag skulle göra för att orka gå hem från gymmet utan kunde gå med ganska raska steg.

Härlig var det men idag sitter jag här med en grym träningsvärk. Jag har faktiskt till och med fått ta av mina värktabletter som jag har för mina reumatiska problem. Så den planerade skidåkningen vet jag inte om jag får ställa in och utföra i morgon istället. Fast jag ska att försöka ta mig i väg för idag har vi bara -7,5°C till skillnad från de senaste dagarnas -15°C

Istället för att starta bilen här om dagen klädde vi oss riktigt varmt och gick till affären, jag och mina troll! Gud vad jag älskar att få vara deras mamma! När vi gick och pratade känner jag en sån enorm lycka. Att få göra saker med de här fyra är det bästa jag vet! Grejen är dock den att de är så stora nu att det är svårt att hitta någon som alla fyra vill göra. 

Så därför passar jag på att njuta av en helt vanlig promenad. Eller en vanlig iskall promenad :)

Som sagt har det ju varit skitkallt ute och vad passar då bättre än att stanna inne och pyssla? Eftersom jag varit ledig har jag också känt att jag har haft tid. Jag har städat bort julen vilket är så himla skönt att få göra. Lika roligt som det är att få ställa fram julsakerna lika härligt när det när de ska bort. 

Jag har varit väldigt kreativ och sytt nya gardiner till köket. Så kallad återvinning. Jag har sytt om gardiner som jag redan hade. Jag är inte så bra på att sy men är verkligen nöjd med den blårutiga hissgardinen. Bättre kan inte jag i alla fall!  

Sen sydde jag kuddfodral till farfarssoffan, för att matcha gardinerna. Så nu har jag förmodligen varit kreativ för att väldigt lång tid framöver! 

För väldigt många år sedan närmare bestämt 20 år sen. Hade jag och Magnus precis flyttat ihop och vi åkte varje måndag nästan på auktion till Hammarö auktionsverk. Det var roligt, nu har de bara auktioner på nätet och det funkar väldigt bra det också men är inte riktigt lika roligt. 

Igår var jag och hämtade mitt senaste fynd. Med fynd syftar jag på att jag kommit över terrinen och inte priset :) Eftersom jag ändå var till Karlstad för att hämta terrinen tog jag med mig mina tjejer på lite shopping. Jag hade inte så mycket att shoppa för så här efter jul och efter att ha betalt terrinen men barnen har julklappspengar kvar. 

En ram för att rama in världens sötaste barnbarn blev det i alla fall. 

Idag började vårterminen för barnen här. Linnéa ville vara ny i håret och köpte färg igår. När storasyster äntligen gav med sig och sa ja till att Linnéa fick göra lika. Färga halva hårt i olika färger var önskan såklart att se ut som storasyster.

Jag måste säga att jag med åren blivit ganska bra på att färga hår!

Jag fick syn på denna blid på facebook. Jag är inte sån som fyller mitt flöde med visdomsord. Men denna handlade om mig kände jag. 

Det finns något som ingen annan som inte varit med om att mista sin partner kan förstå! Trotts det är det något som många har åsikter om och det är hur man ska sörja. Sorg är högst personligt och hur man gör för att själv överleva är det som är det rätta. Ingen absolut ingen har rätt att döma någon annan för det sätt den sörjer på. Jag kommer aldrig att glömma, i mitt hjärta finns Magnus för alltid. Jag kommer alltid att älska honom av hela mitt hjärta. Men det liv vi hade tog slut med honom. Jag var tvungen att fortsätta leva. För mitt liv var inte slut och inte våra barns liv heller!