Lycka, promenader och Ellie

Ibland är jag bara så förbannat lycklig och tacksam för det jag har. Det är som om jag har kolsyra i hela kroppen. Jag blir nästan rörd till tårar, bara jag tänker på de mina. Precis så kände jag mig när jag idag tog en promenad. 

Jag har så mycket som jag är tacksam för och jag tror det är både sunt och viktigt att reflektera över de bra sakerna i livet. Det är dock viktig att komma ihåg att man är sin egen lyckas smed. Ingen kommer och gör dig lycklig. Lycka skapar man själv och det enklaste är att fundera på vilka de bra sakerna i just ditt liv är. 

Jag är som lyckligast när jag har alla de mina nära. Lizette och Ellie kom och hälsade på när jag kom hem från promenaden. Vi käkade lunch och satt och pratade. Hon är så fin min bonusdotter. Jag är så glad att hon finns i mitt liv. 

Stolt morbror!

Älskade Ellie <3

Småbarn, tonåringar och bokad resa till London

Den här hade min Emil lagt i sin logg på facebook <3 

Då blev hans mamma rörd till tårar! Jag är så stolt över mina barn. Det är så klart varje mamma. Jag älskar att få vara just deras mamma. Alla åldrar har sin charm så klart och man kan ju inte säga annat än att småbarns tiden hade sin. 

Gammelmormor och Ellie

Den här lilla tjejen har krupit rakt in i hjärtat på oss alla. När jag tänker tillbaka så tänker jag på hur annorlunda livet är nu. Jag tänker på alla stressade småbarns föräldrar och tänker på hur stressad jag själv var. Stressen kommer från att man försöker få ihop vardagen och dess utom lägger man ofta på sig höga krav om att träna, vara med på barnen alla aktiviteter, ha snyggt hemma och sen se snygg ut. Jag har i alla fall ett råd till alla småbarns föräldrar. Din tid kommer. Släpp det som gör det stressad, för du hinner med det sen! När barnen blir tonåringar behövs man på ett annat sätt. Jag älskar det sättet faktiskt. Jag var ingen sån där lek mamma. Jag tyckte det var sjukt tråkigt att leka med barnen. Vara ute och åka pulka eller gå på promenader gillade jag. Jag berätta sagor för dem som jag själv hittade på och spelade teater för dem med mjukis djuren men lekar gillade jag inte. Idag kan vi prata i flera timmar om allt möjligt. Igår hade Gustav och jag en lång diskussion om vårt rättssamhälle. Linnéa älskar att prata om historia och Louise berättade om sitt projekt som hon också genomförde igår.   

Det ska bli en film när hon bakar. Det är ett skolprojekt

Jag jobbade extra några timmar igår. När jag kom hem tog jag med mig Linnéa till blomsteraffären och köpte lite blommor.  

Vi pysslade ihop det här fatet som kändes lite vårlikt och fint i köket. Ja för vår är det ju nästan. På bara några dagar försvann all snö. Igår var det ju +5°C ute. Skidspåren har töat bort :( Så jag tänkte att jag skulle ta en tur till gymmet. Fast det är konditionsträning jag måste lägga fokus på även om det är roligare och bra att gymma. 

Det fick helt enkelt bli en löptur. Tog bara 4 km eftersom det var längesen jag sprang och för att inte överanstränga mina höfter och fötter. Valet var att springa asfalt igår. Jag är väldigt nöjd med den turen och känner att jag i alla fall inte tappat något i from under vintern. Fast jag har ju inte lagat på latsidan utan jag har ju tränat annat så jag borde faktiskt inte ha tappat heller. 

Igår bokade jag min och Lollos resa!

I mars bär det av på en Weekend till London bara hon och jag! Det ska bli fantastiskt roligt tycker jag! Hennes 18 års present från mig och Micke! 

Måndag, vårruset och en lake

Två måndagar i månaden börjar jag 15 och efter att ha jobbat långhelg så måste jag säga att det är väldigt skönt. Jag burkar lägga mig igen när barnen gått till skolan och bara sova tills jag själv vaknar. Det är verkligen behövligt ibland. 

Jag fick totalt ihop 25.5 km förra veckan på skidor.

Jag tänker vara nöjd med det! Igår när jag åkte var det en väldigt behaglig temperatur. Men fan vad ont jag får i mitt bäckenben, men tack och lov går det ofta över efter 5-6 km så det hoppas jag det ska göra även på Halvvasan. Cina har bokat övernattning med frukost till den stora dagen. Det närmar sig :)

Gravidbältet som jag lånade av Lizette tror jag faktiskt hjälpte lite när jag spände åt det ordentligt. 

Nu har jag anmält mig till vårruset! Det var med det allt började. I mars är det 3 år sen jag började träna och mitt första mål var att klara av att springa 5 km och springa vårruset. 

Så fort ljuset kommer tillbaka blir allt lättare och redan nu känner jag att jag lämnat vinterns nedstämdhet och mörkret bakom mig. Allt känns lättare nu. Livet måste ha sina upp och ner gångar. Svackorna är en del av livet precis som uppgångarna. Fast jag önskar ju att man hade lite lättare för att ta svackorna med ro när de infinner sig bara. 

Micke var ute på Värnen och fiskade igår. Han kom hem med den här fulingen! 

Det är länge sen jag åt lake en av de godaste fiskar som finns faktiskt, gös är också gott men detta är mumma det! 

Kyla, skidor och min nya matta

Nu väntar jag igen på att få ge mig ut och åka skidor. Den här gången är det inte temperaturen som ska stiga utan mellanmålet jag precis svalt ner som ska sjuka. Jag hoppas på en trevlig tur för nu det är inte kallt. Temperaturen ligger på 0°C just nu. 

Jag har gjort två turer under veckan båda gångerna var det riktigt kallt men det gick trotts allt bra.
 
Tisdagen körde jag 5 km 

Torsdagen blev det 10 km. Jag ska få ihop minst 5 km idag är planen i alla fall. 

Den här veckan har bestått av mycket jobb också så jag är verkligen nöjd att jag med dagens pass kommer få ihop tre pass den här veckan. Jag har ett problem och det är att jag får väldigt ont i fogen bak i mitt bäcken. Efter alla mina graviditeter så är jag lite instabil i höfterna så jag har nu lånat Lizettes gravidbälte som jag ska prova och se om det känns bättre när jag får hjälp att hålla ihop bäckenet lite. 

I tisdag var jag dock ledig, jag hämtade min matta som jag köpte på auktion och var till IKEA. 

Mamma och Linnéa följde med som sällskap. 

Jag är så nöjd! Det blev precis som jag hade tänkt mig när mattan kom på plats. 

Linnéa och jag hann även med en tur till Lizette under veckan. 

så vi fick en chans att mysa med underbara lilla bebisen våran. <3 

Vinter, isbjörnar och skidåkning

Jag stirrar hela tiden på termometern just nu, kryper det upp över -15°C ska jag ta en tur på elljusspåret! Det verkar segt tyvärr :(

Många plågas av kylan som vi har just nu men jag är ganska så säker på att jag var isbjörn i mitt förra liv.

Anledningen till att jag tror det är kanske inte mest för att jag inte upplever kylan som jobbigt, utan det faktum att jag lider något fruktansvärt av värme. Blir det över 30°C ute på sommaren mår jag dåligt, min mage fungerar inte och jag kan inte vistas utomhus. Eftersom jag dessutom saknar pigment så tål jag heller inte solen speciellt bra. Fast med det säger jag inte att inte även jag längtar efter sommaren för jag älskar den jag också! 

Skillnaden på mig och min syster om jag ska ta ett exempel är jättestor. Hon får sprickor i händerna, torra läppar och ont i hela kroppen. Att som jag, ge mig ut och åka skidor och vara utomhus i -15°C tror jag är helt otänkbart för henne. Ja jag njuter kanske inte av skidturen när det är så där jäkla kallt men det går. Mitt enda problem med kylan är min astma och jag måste ha en halsduk att andas genom när jag tränar. Jag funderar på att investera i en sån där mask som proffsen har, fast man ser ju jäkligt fånig ut. Fast hellre fånig än astmatisk så klart.   

Jag var i väg en sväng i lördags 11,5 km fick jag ihop. Då var det "bara" -13°C ute. Det går som sagt inte fort men jag tycker själv att det går så mycket bättre. Jag har blivit mycket modigare och börjar äntligen hitta balansen!

Elljusspåret bjöd på fina spår. Jag åker och lyssnar på ljudbok, det tycker jag är väldigt skönt faktiskt. 

Facebook håller koll på vad man delade just den här dagen alla år tillbaka man haft Facebook och jag tycker funktionen är jätterolig. Jag kollar den varje dag.

2008 delade jag den här bilden på Micke och Linnéa.

Båda tror jag njöt ganska mycket av de här stunderna. Än idag finns det ingen som kan få Linnéa så lugn som Micke. De ligger inte så här längre, Linnéa är väldigt mycket längre idag! Fast tryggheten och lugnet hos Micke känner hon fortfarande. 

Nej nu visar termometern faktiskt -15°C så jag ska göra ett försök. 

100 kg, 18 år och tre lediga

Börjar inlägget med att skryta för jag är verkligen sjukt stolt över detta!

I torsdags tog jag 100 kg i marklyft! När jag riggade kameran hade jag ingen aning om jag skulle lyckas eller inte men jag gjorde det! 

Jag har satt upp en lista med mål för 2016. Jag tycker det är viktig att ha mål speciellt med min träning. Detta är i alla fall vad jag vill göra i år. 

• Halvvasan som innebär att jag då fixat halvklassikern. Ska önska klassikerns silverkrona om jag fixar det! 
• Vårruset för skojsskull
• Vätternrundan 
• Lidingöhalvan under 2 timmar. 
• Styrketräning på allvar i höst
• Marklyft 120 kg
• Knäböj 80 kg
• Bänkpress 60 kg 
• 1 st chins

Inte ett enda vikt minskningsmål, utan äta bra och nyttig mat som ger energi till träningen! 

Nog om det nu!

Igår var det en väldigt speciell dag! Louise fyllde 18 år!

Jag fick gå upp klockan 6 för att göra frukost på sägen åt henne men det var hon värd! 18 år har jag fått vara mamma åt den här fantastiska tjejen. 

Så här liten var hon för 18 år sen! Jag minns det som igår faktiskt men åren har verkligen gått. Det är inte bara Louise som förändrats. Jag var 21 år när jag fick henne och jag är verkligen en annan person idag. Det är på ett sätt ett helt liv sen samtidigt som jag minns den dagen som om det var igår. 

Min vackra under bara Lollo! Med sina 175 cm brukar hon klappa mig på huvudet och kalla mig för lilla mamma. Hon är den klokaste 18-åring jag. Jag har älskat henne från första sekund, då, nu och för alltid <3

Igår firade vi henne på Mongolisk restaurang. 

Hon älskar mongoliskbuffé Hon beställde en cider och fick visa sitt legg. Vi hade en väldigt trevlig kväll med alla de våra <3 

2015 hade 53 veckor och för mig och Micke innebar det att hans lediga fredag och min 3 lediga helg nu sammanfaller. Varannan vecka får vi alltså tre lediga dagar tillsammans! 

Så igår blev det en tur till bowlinghallen bara vi två. 

Igår vann jag äntligen en auktion till ett rimligt pris på en äkta matta. 

Den ska hämtas till veckan! kommer bli så fin när den kommer på plats! 

Skidor, kräftor och barnbarn

I lördags kom jag ut på en skidtur. Det gick inte fort och det blev bara 4 km. 

Men jag var inte så rädd, första nerförsbacken var jag det men sen fick jag faktiskt ett väldigt mod och kunde åka hela sträckan utan att ta av mig skidorna. Att jobba på modet och balansen är nog det viktigaste för mig just nu. Jag behöver också få mil i benen så klart. 

Idag skulle det bli en skidtur igen, för jag är ledig men det blir sällan som man tänkt sig, termometern visar -21,5°C och dess utom blev det ingen ledig dag heller utan jag ska göra några timmar på eftermiddagen. Fast jag gillar mitt jobb tack och lov. Även om jag är aningen trött på folk efter 5 arbetsdagar. 

När vi fiskade kräftor i höstas var det inte meningen att vi skulle vänta så här länge med att äta dem, fast bättre sent än aldrig heter det ju.  

Själv äter jag inte kräftor så jag hade ordnat med lite andra godsaker också! Den nyblivna mamma hade önskat mögelostar och parmaskinka som hon inte fått äta under graviditeten så det var ju självklart att hon skulle få. 

Morfar och Ellie bebis myser! Vi verkligen älskar den där lilla krabaten, hon är så söt så man nästan dör. 

Fast jag är så glad att hon inte är min. Jag tror alla kvinnor kommer till en punkt i livet när man känner att man är klart med barnafödandet. När den punkten inträffar är ju så klart individuellt men jag har definitivt passerat den. 

Jag hade blöjbarn i 10 år i sträck nästan och under nästan lika lång tid fick jag dåligt med sömn. Ändå var det en underbar tid som jag absolut inte skulle vilja vara utan men jag skulle heller inte vilja gör den igen. När Ellie skrek och var ledsen och jag vyssade henne så att Lizette och Urban skulle få äta. Blev jag inte ens stressad som när mina egna var små för jag visste att jag kommer få sova i natt, för då tar hennes mamma och pappa hand om henne om hon skriker. Det är kanske det som är grejen med barnbarn man får det där roliga utan att behöva ta nattvak och kolikskrik!

Träningsvärk, gardiner och fortsätta leva

Igår körde jag första styrkepasset på en månad. Jag har justerat passet lite så det inte är riktigt så tufft som innan jag blev sjuk. Men körde ändå tungt, skillnaden blev att jag inte behövde fundera på hur jag skulle göra för att orka gå hem från gymmet utan kunde gå med ganska raska steg.

Härlig var det men idag sitter jag här med en grym träningsvärk. Jag har faktiskt till och med fått ta av mina värktabletter som jag har för mina reumatiska problem. Så den planerade skidåkningen vet jag inte om jag får ställa in och utföra i morgon istället. Fast jag ska att försöka ta mig i väg för idag har vi bara -7,5°C till skillnad från de senaste dagarnas -15°C

Istället för att starta bilen här om dagen klädde vi oss riktigt varmt och gick till affären, jag och mina troll! Gud vad jag älskar att få vara deras mamma! När vi gick och pratade känner jag en sån enorm lycka. Att få göra saker med de här fyra är det bästa jag vet! Grejen är dock den att de är så stora nu att det är svårt att hitta någon som alla fyra vill göra. 

Så därför passar jag på att njuta av en helt vanlig promenad. Eller en vanlig iskall promenad :)

Som sagt har det ju varit skitkallt ute och vad passar då bättre än att stanna inne och pyssla? Eftersom jag varit ledig har jag också känt att jag har haft tid. Jag har städat bort julen vilket är så himla skönt att få göra. Lika roligt som det är att få ställa fram julsakerna lika härligt när det när de ska bort. 

Jag har varit väldigt kreativ och sytt nya gardiner till köket. Så kallad återvinning. Jag har sytt om gardiner som jag redan hade. Jag är inte så bra på att sy men är verkligen nöjd med den blårutiga hissgardinen. Bättre kan inte jag i alla fall!  

Sen sydde jag kuddfodral till farfarssoffan, för att matcha gardinerna. Så nu har jag förmodligen varit kreativ för att väldigt lång tid framöver! 

För väldigt många år sedan närmare bestämt 20 år sen. Hade jag och Magnus precis flyttat ihop och vi åkte varje måndag nästan på auktion till Hammarö auktionsverk. Det var roligt, nu har de bara auktioner på nätet och det funkar väldigt bra det också men är inte riktigt lika roligt. 

Igår var jag och hämtade mitt senaste fynd. Med fynd syftar jag på att jag kommit över terrinen och inte priset :) Eftersom jag ändå var till Karlstad för att hämta terrinen tog jag med mig mina tjejer på lite shopping. Jag hade inte så mycket att shoppa för så här efter jul och efter att ha betalt terrinen men barnen har julklappspengar kvar. 

En ram för att rama in världens sötaste barnbarn blev det i alla fall. 

Idag började vårterminen för barnen här. Linnéa ville vara ny i håret och köpte färg igår. När storasyster äntligen gav med sig och sa ja till att Linnéa fick göra lika. Färga halva hårt i olika färger var önskan såklart att se ut som storasyster.

Jag måste säga att jag med åren blivit ganska bra på att färga hår!

Jag fick syn på denna blid på facebook. Jag är inte sån som fyller mitt flöde med visdomsord. Men denna handlade om mig kände jag. 

Det finns något som ingen annan som inte varit med om att mista sin partner kan förstå! Trotts det är det något som många har åsikter om och det är hur man ska sörja. Sorg är högst personligt och hur man gör för att själv överleva är det som är det rätta. Ingen absolut ingen har rätt att döma någon annan för det sätt den sörjer på. Jag kommer aldrig att glömma, i mitt hjärta finns Magnus för alltid. Jag kommer alltid att älska honom av hela mitt hjärta. Men det liv vi hade tog slut med honom. Jag var tvungen att fortsätta leva. För mitt liv var inte slut och inte våra barns liv heller! 

Sorteringstid, 70 års kalas och julen ska ut

Njuter av tystnaden och lugnet! Tid för mig själv och tid att sortera. Jag behöver sorteringstid. Jag är faktiskt riktigt bra på att ha många bollar i luften samtidigt att koordinera allt som ska fixas och trixas för familjen. Jag vet också att jag är driftig och få saker och ting gjorda. Men utan sorteringstid blir jag sjuk, stressad och nedstämd. 

Vad är sorteringstid. Det kan vara det jag gör just nu till exempel, jag bloggar. Sitter här vid datorn med en kopp kaffe och bara är. 

Jag är frisk nu och ska köra mitt första riktiga träningspass på en månad idag. Tanken är att det ska bli skidåkning men vi får se vad temperaturen säger om någon timma. Just nu är det -17,9°C det var längesen det var så här kallt. 

Blir det inte skidor blir det en stund på gymmet! Känns skönt att vara på gång.

I lördags fyllde svärmor 70 år, vi hade ordnat ett överraskningskalas för henne. 

Det blev lyckat och hon hade inte väntat sig detta! 

Det betyder att det var nästan exakt 70 år mellan kalasets äldsta och kalasets yngsta gäst! Bonusmormor fick äntligen hålla!

Tårar i ögonen fick jag! 

Det fanns en hög med mostrar som också ville hålla! 

Det kan bara sammanfattas: Älskad från första stund! 

Här om dagen fick jag med mig Lollo på en lång promenad! 

Kyligt men uppfriskande! Jag har inget i mot snö och kyla. Jag tycker faktiskt om att det är vinter när det ska vara vinter precis som jag vill ha sommar på sommaren. 

Jag har dock bestämt mig för att försöka åka till solen i slutet av november. Jag måste se om det kan hjälpa mig mot vinter nedstämdheten. 

Tulpaner! Nu går vi mot ljusare tider! 

I söndags tog jag tag i kosten igen efter julens alla godsaker. Jag kör en reningsvecka just nu. Jag har läst om det i en bok av Sanna Ehdin bok. Eftersom jag gillar LCHF kändes detta logiskt och nyttigt, man äter bara kött, ägg, fisk och gröna grönsaker i en vecka. Inne på dag 4 och magen mår toppen! Man skulle kunna säga att julen ska ut både ur kroppen och hemmet. Fast idag har jag inte alls något lust att städa bort julen men jag tror jag ska börja lite i alla fall. 

Bonusmormor, julklapps servis och träningsåret 2015

Vad var det bästa som hände under 2015 frågade jag Micke igår. Utan att tveka är Ellie det bästa som hänt 2015 var jag och morfar Micke helt överens om. Men hon höll oss på sträckbänken länge och inte förrän den 30 december föddes hon. 

Hon är nog nästan det sötaste jag sett! Tänk att jag får vara bonusmormor till denna lilla krabat <3 Igår fick jag träffa henne för första gången. Lizette fick kämpa så länge innan hon kom till världen och att vara bredvid och inget kunna göra mer än att vänta är nog det värsta jag varit med om. Jag sov inte på flera nätter. Så när jag fick krama om min Lizette igår kunde jag inte hålla tårarna tillbaka hon har varit så duktig och jag är så stolt över henne! 

Jag och mina tjejer har varit på mellandagsrea 

Jag köpte delar till min servis för precis alla mina julklappspengar

 

Så nu fattas det inte så många delar. Några fler assietter vill jag ha. Sen önskar jag ju mig de lite dyrare sakerna som stora skålen och ugnsformen men det får bli längre fram. 

December har inte varit någon bra månad för mig ärligt talat har jag mått skit. Jag har varit sjuk och jul och julstressen både på jobbet och hemma har tagit väldigt på mig i år. Jag blir olycklig av att inte kunna träna men jag har inte haft något val. Jag måste ibland fatta att kroppen måste vila, att jag inte är någon elitidrottare. Alltså det är klart jag både vet och fattar dem men jag har sjukt höga krav på vad jag ska prestera och kunna göra och så är jag liksom aldrig nöjd någon gång. Utan har suttit här och deppat över att jag är ganska så värdelös för att jag inte orkar träna just nu. Summerar jag 2015 som träningsår har jag gjort fantastiska prestationer, för att vara jag! 

Halv Vättern, Halv Vansbro och Lidinöhalvan Så mycket som jag tränat i år har jag aldrig tränat. Jag har också tagit 90 kg i marklyft! Jag har faktiskt haft ett sjuktbra år som jag ska vara stolt över inte sitta och deppa för att jag är sjuk just nu!  

Jag är mycket bättre man jag har inte kommit igång med träningen än. Idag föll i alla fall massa snö vilket är förutsättningen för att jag ska kunna åka skidor och hinna få så många mil i benen som möjlig innan Halv Vasan!

I dag blev det i alla fall en långpromenad och det kändes så bra! Med styrkebyrån poden i mina öron blev den 1½ timma ute.

Igår firade vi in det nya året för oss själva. Micke och jag är faktiskt jäkligt bra i köket när vi samarbetar. Klockan 19 var oxfilén inte helt tinad än men som sagt samarbete och ett jäkla tempo stod det en trerätters middag på borden klockan 20:15  

Förrätt skagentoast med räkor, krabba och musslor

Varmrätt helstek oxfilé med hasselbackspotatis, sallad och vitlökbröd med parmesan. 

Efterrätt blev Kolaglass men mandel 

Sen skålade vi in tolvslagen och kramades som sig bör! 

Kollade på raketer 

Minns faktiskt inte när jag var så trött en nyårsafton förut så redan klockan halv ett sov jag!

2016 kommer bli ett bra år hoppas jag. Vi har i alla fall massa roligt att se fram mot. Att få följa Ellies första år ser jag mycket fram mot. Louise fyller 18 år och ska ta körkort. Jag fyller 40 år även om det inte är förrän i december. Det kommer en sommar med massa spännande förhoppningsvis massa turer med båten. Sen ska jag cykla Vätternrundan. Fast först är det Halv Vasan som jag ser fram mot med lite blandade känslor! Mycket rolig med andra ord! 

Önskar er alla god fortsättning!