Varborg, nya odlingslådor och bilbingo

Äntligen är det vår! Jag tror vi alla behövde lite sol och värme efter den här vinter som varit ovanligt lång och snöig. 

Varborg och fösta maj är inget jag har någon vana av att fira men jag hände på småtjejerna och deras mamma och pappa. Sen tog jag och Linnéa ett glas vin tänkt att min minsta är så stor så man kan ta ett glas vin tillsammans. 😲 Micke kom inte hem på Valborg för han skulle jobba första maj. Så jag tänkte att jag också skulle göra det men så fick vi ju så fint väder, så jag ångrade mig. Som tur var hade jag inte tvång på att jobb. Utan tänkte att jag få in lite extra timmar i timbanken bara. 

I helgen när jag och Micke var borta på varsitt håll hade Lizette och tjejerna kul här hemma 🙈 120 såna här små ankor. Har de gömt. Gissa om vi funderade när det började dyka upp såna lite varstans men Lizette blev väldigt misstänkt direkt. Vi kommer väll hitta ankor i all evighet.  
Vi har verkligen passat på att njuta av vädret och passat på att vara i trädgården. Två nya odlingslådor har tillkommit i år. Småtjejerna kom enligt tradition och planterade potatis med morfar. Det är en härlig tid vi har framför oss nu. 
Jag jobbade hemma i fredags och kunde så smita ner på min rast och se eller springa för att samla in pengar till Hjärnfonden barn. Strålande sol och värme och gud vad det sprang barnen. Verkligen härligt att se den glädjen. 

Jag har ett hus på 280m² och jag är inte minimalist och jag har svårt för att göra mig av med saker. Ni kan du gissa att jag har lite överflöd med saker. Så vi bestämde oss för att åka i väg och försöka sälja av lite grejer på Baklucke Loppis här i byn. Det kom inte så mycket folk men det var ganska kul ändå och vi gick plus i alla fall. 

Vi gick plus på årets första bilbingo också Micke drog in vist på tre rader och en rövare. Bilbingo var verkligen lagom att göra i söndags. För när jag vaknade var jag så himla sliten. Jag har lite svårt med energi balansen fast jag har medicin som hjälper mig, så kör jag på lite för mycket utan att tänka. Jag fattar inte varför jag är så trött sa jag till Micke när vi åt frukost på söndagmorgon. Nej okej svarade han, vad har du gjort de sista två veckorna? Du gör ju alltid något. Det gör jag väll inte tänkte jag men tog fram min telefon och tittade. Jag tar ju mycket kort vilket är bra faktiskt. Enligt telefonen har jag förutom att jobba, lagat mat diskat också åkt med Linnéa och kolla klänning, sytt gardiner, klätt om kuddar till husvagnen, barnvaktat små tjejerna, städat husvagnen, varit på en Stockholms helg, planterat och greja i trädgården, förberett och diska grejerna jag tänkte sälja på loppisen och sen åka på Loppis en halv dag. Så jag vilade i söndags.    
Den har gått 18 år sen Magnus gick bort. Det har inte gått en enda dag utan att jag tänkt på honom. Hur allt kan förändras i ett ögonblick. Jag var ner till graven och satt blommor. Jag tror inte det kommer spela någon roll hur många år det än går. Det kommer alltid göra ont i hjärtat. ❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar