Studentmössa, fricampning och ta det lugnare

Förändringar är inte min grej och 2017 när Coop bestämde att lägga ner vår butik skulle man kunna säga att min värld på många sätt rasade ihop. Jag fick fullkomlig panik och detta trotts att det inte var någon ekonomisk fara för mig och min familj. Jag sökte nära på 200 jobb på 2 månader. Jag fick nytt jobb och det var nu i dagarna 7 år sedan jag började jobba på kommunen. Jag är så tacksam för att jag fick det här jobbet och också tacksam för att jag fått chans att utvecklas inom mitt jobb. Jag jobbar idag som systemansvarig för ett av de stora systemen inom socialtjänsten och jag är också Avgiftshandläggare. Jag trivs väldigt bra men ska jag klaga på något så är det lite ensamt ibland. Jag har inga kollegor. Jag har människor runt omkring mig på jobbet men i båda mina yrkesroller är jag ensam och ensamt ansvarig. Det är dock på gott och ont. Jag är oerhört fri att lägga upp jobbet efter hur jag vill och tycker. 

Nu närmar det sig Studenten och Linnéa har börjat räkna ner. I helgen var det mösspåtagningsfest. Jag var orolig att hon skulle tappa bort sin mössa men både hon och mössan kom hem. Vet ni vad en studentmössa kostar? Linnéas kostade 3.600kr. Det är inte klokt, den är jättefin men klokt är det inte. 

Det var ju långhelg och jag hade tagit semester på fredagen. Så vi skulle ta husvagnen på premiärtur. Det blir inte alltid som man tänkt sig och även om vi tillslut kom i väg så var resan inte spikrak precis. Natt till tisdagen fick jag fruktansvärt ont i min mage. Tänkte att jag fått magsjuka igen. Jag har inte haft det på säkert 15 år men nu tydligen 2 gånger på en månad Blää. Jag hade så ont i magen att jag inte tog mig från toan till sängen utan somnade på toagolvet. Det var nog inte magsjuka har jag nu konstaterat. Jag har nog akut magkatarr eller kraftig IBS eller något sånt. Micke höll sig undan sin fru för vi kunde ju inte veta om det var magsjuk eller något. Så vi åkte på torsdagen istället för onsdagen. 

Det finns en plats dit Micke och jag brukar åka. Jag har ju ganska svårt att varva ner och vila. Just nu var det precis det jag behövde göra. Det har varit lite mycket ett tag vilket även min mage vittnar om. Jag är själv väldigt förvånad över att jag älskar att åka till den där sjön med Micke.

Han fiskar och jag gör ingenting. Jag är ju alltid så rastlös men när vi är där kan jag komma till ro och läsa, skriva, fota och vila. Vi stannade där i två dagar. Det hade kunnat bli fler men när man fricampar behöver man ett bra batteri om man vill ha ström i vagnen och det hade inte vi 🙈 totalt urladdat efter 18 timmar. Nu är ett nytt batteri inhandlat. För det är ju fricampning som är vår grej. Jag vill inte stå tätt på en camping. Nästa inköp blir solceller så att vi kan ladda batteriet utan tillgång till elnätet.  

I söndags när vi kom hem planterade vi ut växter i växthuset och i våra pallkragar. Jag var i väg och köpte lite blommor men våren var ju sen så jag fick inte tag i några Petunior.  

Vad hände sen? Jo natten till måndagen hade jag ont i magen igen. Inte så ont att jag kräktes eller somnade på toagolvet med det räckte till för att inte kunna sova. Så när jag kom från jobbet i måndags var jag helt slut. Jag försöka ta det  lugnare ett tag nu. Gå till doktorn säger mamma att jag ska göra. Blir det inte bättre så måste jag göra det. För har man ont i magen blir är det inget som funkar riktigt som det ska.   

Varborg, nya odlingslådor och bilbingo

Äntligen är det vår! Jag tror vi alla behövde lite sol och värme efter den här vinter som varit ovanligt lång och snöig. 

Varborg och fösta maj är inget jag har någon vana av att fira men jag hände på småtjejerna och deras mamma och pappa. Sen tog jag och Linnéa ett glas vin tänkt att min minsta är så stor så man kan ta ett glas vin tillsammans. 😲 Micke kom inte hem på Valborg för han skulle jobba första maj. Så jag tänkte att jag också skulle göra det men så fick vi ju så fint väder, så jag ångrade mig. Som tur var hade jag inte tvång på att jobb. Utan tänkte att jag få in lite extra timmar i timbanken bara. 

I helgen när jag och Micke var borta på varsitt håll hade Lizette och tjejerna kul här hemma 🙈 120 såna här små ankor. Har de gömt. Gissa om vi funderade när det började dyka upp såna lite varstans men Lizette blev väldigt misstänkt direkt. Vi kommer väll hitta ankor i all evighet.  

Vi har verkligen passat på att njuta av vädret och passat på att vara i trädgården. Två nya odlingslådor har tillkommit i år. Småtjejerna kom enligt tradition och planterade potatis med morfar. Det är en härlig tid vi har framför oss nu. 

Jag jobbade hemma i fredags och kunde så smita ner på min rast och se eller springa för att samla in pengar till Hjärnfonden barn. Strålande sol och värme och gud vad det sprang barnen. Verkligen härligt att se den glädjen. 

Jag har ett hus på 280m² och jag är inte minimalist och jag har svårt för att göra mig av med saker. Ni kan du gissa att jag har lite överflöd med saker. Så vi bestämde oss för att åka i väg och försöka sälja av lite grejer på Baklucke Loppis här i byn. Det kom inte så mycket folk men det var ganska kul ändå och vi gick plus i alla fall. 

Vi gick plus på årets första bilbingo också Micke drog in vist på tre rader och en rövare. Bilbingo var verkligen lagom att göra i söndags. För när jag vaknade var jag så himla sliten. Jag har lite svårt med energi balansen fast jag har medicin som hjälper mig, så kör jag på lite för mycket utan att tänka. Jag fattar inte varför jag är så trött sa jag till Micke när vi åt frukost på söndagmorgon. Nej okej svarade han, vad har du gjort de sista två veckorna? Du gör ju alltid något. Det gör jag väll inte tänkte jag men tog fram min telefon och tittade. Jag tar ju mycket kort vilket är bra faktiskt. Enligt telefonen har jag förutom att jobba, lagat mat diskat också åkt med Linnéa och kolla klänning, sytt gardiner, klätt om kuddar till husvagnen, barnvaktat små tjejerna, städat husvagnen, varit på en Stockholms helg, planterat och greja i trädgården, förberett och diska grejerna jag tänkte sälja på loppisen och sen åka på Loppis en halv dag. Så jag vilade i söndags.    

Den har gått 18 år sen Magnus gick bort. Det har inte gått en enda dag utan att jag tänkt på honom. Hur allt kan förändras i ett ögonblick. Jag var ner till graven och satt blommor. Jag tror inte det kommer spela någon roll hur många år det än går. Det kommer alltid göra ont i hjärtat. ❤️