Höjd dos, högsommar och en vardag satt på undantag

Jag firar nationaldagen med att sitta på mitt jobb. Jag var helt ofattbart trött i morse men funderar på om inte det beror på att jag vet att jag nu ska vara ledig i några dagar.

Det är mycket jag har framför mig nu. Emil tar studenten och Gustav och Linnéa slutar skolan. Vi ska ha studentmottagning och sen ska jag till Motala med min husbil. Som jag berättat tidigare blir det inget cykellopp för mig i år men jag hade redan betalt campingen och tagit semester så åker dit och hejar på min syster som köpt min startplats. Det ska bli skönt med liten minisemester.

Förra veckan var jag och tog prover igen. Jag mår så himla mycket bättre. Jag  trodde verkligen att proverna skulle vara bra nu men det var det inte. Det var ännu sämre.. jättekonstigt tycker jag men det kan tydligen vara så innan man fått rätt dos.  

Doktorn höjde dosen igen och nya prover ska tas om 8 veckor. Nu är det bara att vänta och se men ni får hålla tummarna för mig.

Igen kan ju klaga på vädret den senaste månaden i alla fall. Jo om man inte ska gnälla om att det är för varmt vill säga.

Detta är vår nyaste investering och en av de bästa vi någonsin gjort. Både jag och Micke går upp väldigt tidigt på mornarna och det betyder också att vi måste lägga oss tidigt för att orka. Det har varit helt omöjligt, vid 22 tiden har vi haft 30°C i sovrummet. Med hjälp av den här investeringen är det 20°C. Så den var värd var enda krona. 

När det blir så här fint och högsommarvarmt sätter jag mitt liv på undantag. Jag antar att jag inte är ensam om det. Jag städar inte hemma, jag lagar inte bra mat och vi har inga rutiner. Vi passar liksom på. 
Vi har åkt och badat, myst på altanen, varit på kalas,

och under de två lediga vardagarna jag hade förra veckan tog jag med mig Ninni och kusin Wilma ut och campade. Vi hade så himla mysigt! Det var dock för kallt att bada något annat än fötterna i Vänern. Just det här att man passar på tror jag är typiskt svenskt och kanske just för att vi har det klimatet vi har. Jag kan ju inte tänka mig att spanjorerna slutar med alla måsten för att solen skiner.  

I söndags tror det var årets hittills varmaste dag.
Vi hade familjedag och var ute med båten och åkte.
Vi badade, fikade och stannade och åt mat. Det blev en jättemysig. Solen stekte dock på oss. Jag som blir totalt uppbränd hade smörjt mig och Ellie med solskyddsfaktor 50. De andra i familjen som inte riktigt är lika känsliga hade slarvat med solkrämen och ser nu ut som kokta kräftor hela bunten.


Vi har också hunnit med att fira mina fina lillasyster som fyllt 40 år


Hon bjöd på god mat och fika.

I förrgår gjorde jag något som jag inte gjort på väldigt länge. Något som jag inte kunnat göra på väldigt länge.

Jag sprang!! Inte fort och bara nerför men jag sprang. Det var härligt och kroppen kändes för första gången på ett år stark. Idag ska jag försöka


Det känns som om jag är på väg åt rätt håll, fast jag är samtidigt väldigt rädd att ta i för hårt och bli så där utmattade igen.

Det här året har varit väldigt tufft men jag har också lärt mig väldigt mycket om mig själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar