Träningsdag var det ja! Med de senaste dagarnas fina väder hade jag hoppas på att min lediga torsdag skulle bjuda på sol men NEJ enda variationen på vädret i dag har varit om det regnat mycket eller lite mindre. Den vanligaste frågan jag får om min träning är hur jag motiverar mig och nej det gör jag inte. Jag ser det bara som en uppgift någon som ska göras det är enda sättet att komma i väg på. Det hjälper lite att tänka på att man aldrig ångrar ett träningspass och den fantastiska känslan man har efteråt gör dig aldrig besviken den är underbar!
Idag körde jag backträning 2,8 km uppför i min favorit backa upp till höjden med det passande namnet Lårhöjden. Det är så jävla brant att RunKeeper tror att jag står still och pausar av sig själv i de två värsta backarna. Idag hade jag nästan blodsmak i munnen innan jag var uppe. Fast sen sprang jag 2,8 km nedför i lyckorus jäklar vad jag sprang!
För två och ett halvt år sedan rökte jag, hade högt blodtryck och tillhörde de som inte rörde sig mer än nödvändigt. Har berättat förut om när Linnéa och jag var på väg hem från badstranden och jag visade henne vad hoppsasteg var. Jag gjorde 6 stycken och fick sen ett astmaanfall. Nu har jag en månad kvar till mitt livs stora utmaning större än något jag gjort innan. Lidingöhalvan 15 km terränglöpning! Håll alla tummar och tår att jag fixar det!
Efter träningen blev det en snabbdusch och sen till stan för att möta den här grabben. Vi hade lite ärenden till banken.
Sen bjöd jag honom på lite fika. Måste passa på när jag får träffa honom en extra dag mitt i veckan.
Gustav verkar ha det bra i Dovre. Jag har pratat med honom varje kväll och det är verkligen tomt och tyst här hemma. Ja Linnéa brukar ju prata så mycket hon bara kan! Men jag saknar ändå mina grabbar mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar