Golf, höst och andlighet

Det var länge väldigt osäkert om jag skulle spela golf någon mer gång i år men så fick jag med mig min faster på en runda. Att tro att man ska kunna prestera något när man aldrig spelar är ju inte att tänka på men det blev en härlig tur i den fina höstsolen.

Jag älskar hösten just nu, sen när vi kommer fram i november tycker jag inte att den är lika njutningsbar. Jag går alltid ner mig lite under sen hösten men har också märkt att sen jag de senaste åren börjat med D vitamin redan i september blir det bättre. Det är såklart avsaknaden av ljusen som gör mig nedstämd under senhösten.

Jag är tacksam för många saker i livet faktiskt och våra barnbarn är verkligen en av dem. Ni vet när de här små ropar mormor och kommer och kramar om en, ja då är det nästan så hjärtat går sönder av kärlek. 

Jag och Linnea har fått uppleva en väldigt häftig grej vi var hos min vän Rosie och träffade en kvinna som är medium. Vilken grej!! Jag är ju sån som aldrig trott på sånt där och vifta bort det med att man inte inte tro om det inte kan bevisas. Fast jag har tänkt om. Det är ju så att om något ger mig ro och glädje så spelar det ingen roll om det är sant eller ej för då har det ändå fyllt sin funktion. Jag vill verkligen jobba på min förmåga och lära mig mer. 

Ost och kex, en T-rex och nytt uppdrag

Kvällen efter vi var hos Emil var vi hos Lizette på riktig mys med ost och kex. Ska man äta ost och kex ska man låta Lizette handla och fixa så kan man bara betala och luta sig tillbaka. För då vet man att man kommer få något ut över det vanliga och så var det även den här gången. Det har blivit lite av en tradition att äta ha myskväll med Lizette när Micke och Urban är på golfresan.

Det är med googel 3D var tydligen inget nytt men när jag upptäckte det blev jag helt fascinerad. Jag filmade en T-rex på baksidan hemma och efter det hade jag känslan av att jag var tvungen gå och titta så den inte var kvar. 😂😂

Det är såklart jättebra att de fixar till vägen som jag åkte på varje dag till och från jobbet. Fast jag vet inte vad det är som händer inom mig när jag tvingas stå i en sån där bilkö och vänta. Jag får typ panik en gång för några år sedan sent en kväll kom jag fram till ett sånt där uppsatt trafikljus. Det var rött och det var det i 30 minuter. Det kom bilar med jämna mellan rum från andra hållet så helt uppenbart funkade ljuset från andra hållet så det blev grönt för dem lite då och då. Jag stod inte först i kön utan det var bilar både bakom och efter mig. Någon i kön bakom mig tröttnade precis som jag gjort och åkte.. jag behövde inte tänka 2 sekunder utan hängde på! Jag viste inte då men nu vet jag att man ska ringa trafikverket när något sånt här händer som är uppenbart fel.

Början av september har verkligen bjudit på fina dagar. Jag har promenerat ganska mycket. Det blev inte mycket vindruvor i växthuset i år men de vi fick är väldigt goda.

Jag vet inte om jag berättat om att jag har fått ett nytt uppdrag på mitt jobb som drog igång nu i september. Jag har varit på utbildningsdagar och fått lära mig massor med nya grejer. 

Jag är sjukskriven på 50% just nu och kommer vara det ett tag. Det är så att min hjärna inte vill vara med riktigt. Jag har så sliten och trött att den inte riktigt går att använda som den ska. Så det är ganska skönt att jag faktiskt får vara hemma och vila på halvtid. Eftersom jag alltid förut i livet kört på tills jag kraschar så tänkte jag att jag skulle försöka bromsa i tid den här gången. Innan jag hamnar i en utmattning igen. Utmattning är för mig ett konsekvens av min ADHD